För ett år sedan tyckte bara 25 procent av lantbrukarna att deras lönsamhet var god, enligt Lantbruksbarometern. I år är den siffran 41 procent.

– Ökade intäkter är en anledning till att lantbrukarna upplever en bättre lönsamhet, vilket bland annat beror på en högre efterfrågan hos konsumenterna på svenska produkter, säger Jimmy Larsson, segmentschef Skog och lantbruk LRF konsult, i ett pressmeddelande.

Dessutom har framtidstron ökat sedan i fjol. På frågan ”Skulle du rekommendera en ung människa att bli lantbrukare eller att arbeta inom näringen?”, svarar nu 70 procent ”ja absolut” eller ”ja kanske”. Mest positiva är de som är under 30 år, där hela 94 procent skulle rekommendera en annan ung människa att bli lantbrukare.

Färre lantbrukare än tidigare bedömer sin lönsamhet som ”mycket dålig”, men faktum kvarstår att majoriteten av Sveriges bönder tycker att de har dålig lönsamhet. Svårast är det för växtodlarna. Där är det bara 28 procent som säger att de har råd med löpande utgifter inklusive en lön.

– Lite i skymundan kommer växtodlarnas upplevda svaga lönsamhetsnivå som till stor del beror på globalt överskott. Den globala konkurrensen gör att alla kontinuerligt måste se över verksamheten för att se hur de kan utvecklas, exempelvis om ekologisk odling är ett alternativ, säger Jimmy Larsson.

Bäst går det för producenterna av gris- och nötkött, som är den enda gruppen där fler svarar att lönsamheten är god än att den inte är det. Årets mätning är den bästa för grisbönderna sedan den första Lantbruksbarometern 1987.