Fria Tidningen har tidigare skrivit om att Sverige för tredje gången leder en av EU:s snabbinsatsstyrkor Nordic battlegroup, NBG. Det trots att Riksrevisionen i två rapporter har riktat kritik mot bland annat bristande kostnadskontroll och verksamhetsstyrning i samband med insatsstyrkorna som Sverige ledde år 2008 samt 2011. Samtidigt har EU:s insatsstyrkor aldrig använts operativt trots att de har funnits i flera år. I riksdagens försvarsutskott finns en förståelse för att det kan sticka i ögonen att Sverige lägger miljontals kronor på någonting som aldrig använts.

– Det är klart att min bedömning är att det som inte till synes kommer till användning kommer till slut att bli ifrågasatt. Jag tillhör väl de som inte tycker att vi ska teckna oss för några nya battlegroups här framöver om det inte sker några radikala förändringar som gör att det blir lättare att sätta in det här förbandet, säger försvarsutskottets ordförande Allan Widman (FP).

Moderaternas försvarspolitiska talesperson Hans Wallmark håller med till viss del och säger att det redan finns flera EU-länder och politiker som redan ifrågasätter konceptet med snabbinsatsstyrkor. Han tillhör däremot inte dem, utan ser andra värden med att Sverige leder styrkan.

– Det förklarar varför Sverige nu för tredje gången tar det här ansvaret, att det har andra uppsidor att till exempel vi som är med i EU men står utanför Nato övar tillsammans med andra länder. Sedan är målet i sig inte det utan att vi ska kunna ha en snabbinsatsstyrka men för att kunna ha det så måste den också finnas och det har vi medverkat till, säger han.

Den borgerliga regeringens förslag att Sverige återigen skulle leda en av EU:s snabbinsatsstyrkor fick år 2012 stöd av alla partier i riksdagen förutom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna – alltså alla partier som nu sitter och förhandlar om en gemensam försvars- och säkerhetspolitik de närmsta åren. Miljöpartiet är i grunden en stark motståndare till konceptet med europeiska snabbinsatsstyrkor men partiets försvarspolitiska talesperson Jakop Dalunde förklarar att om man ställer den frågan mot till exempel Nato-medlemskap och vapenexport till diktaturer så prioriterar partiet att ta strid mot de sistnämnda.

– Man måste komma ihåg att Miljöpartiet är en del av en samarbetsregering som måste kunna komma överens när det gäller alla politikområden. All politik utgår från kompromisser och det innebär att för att få igenom den politik som vi tycker är viktigast måste vi även gå med på vissa andra saker som vi kanske inte förespråkar. Det handlar till exempel om Nordic battlegroup på försvarsområdet.

Däremot säger han att de gärna fortsätter att diskutera en eventuell översyn av konceptet med EU:s snabbinsatsstyrkor, något som nuvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) lyfte år 2011.

– Det välkomnar vi för hittills kan vi se att det här inte har givit så mycket. Det har kostat mer än det har smakat, kan man säga, säger
Jakop Dalunde.

Hans Wallmark (M) vill inte svara på frågan hur han ser på en eventuell översyn eftersom han ännu inte har sett något sådant förslag.

– Jag har inte hört att Peter Hultqvist i sin egenskap av försvarsminister har framfört det och jag har inte förstått att det har varit regeringens politik och har de för avsikt att ändra politik eller inställning så utgår jag ifrån att vi som företrädare för det största oppositionspartiet får reda på det.

I förhandlingarna om inriktningen på försvarspolitiken de närmsta åren kommer fokus framför allt att ligga på det nationella försvaret och dess förmåga. Den borgerliga oppositionen har i samband med de inledande samtalen med regeringen lyft fram krav på en Nato-utredning men det har under Folk- och försvarskonferensen i Sälen avvisats av försvarsministern Peter Hultqvist (S) som inte vill att ”politikerna flyr in i en Nato-diskussion”. Eftersom frågan om EU:s snabbinsatsstyrka i slutändan handlar om en diskussion om vilka typer av försvarssamarbeten som Sverige ska ha med andra länder och parter så kommer den frågan troligtvis också att lämnas utanför förhandlingsrummet, om Hultqvist får bestämma.

– Jag tänker koncentrera mig på det handfasta och vardagliga arbete som rör svensk försvarsförmåga, sa han på måndagen.