• Ericsson gör affärer med två företag i Syrien: den privatägda mobiloperatören MTN och statligt ägda Syrian Telecom.
Fria Tidningen

Ericsson i affärer med Assad-regimens bolag

Under hela Syrien-kriget har svenska Ericsson kunnat göra affärer i landet eftersom den tidigare svenska regeringen lyckades få ett statligt ägt telebolag kopplat till Assad-regimen undantaget från EU:s sanktionslista. Nuvarande EU- och handelsminister Ann Linde (S) håller fast vid samma linje.

Det var Dagens Nyheter som i måndags avslöjade att det svenska telekommunikationsföretag Ericsson under hela Syrien-kriget fortsatt göra affärer i landet. Tre företag i operatörsbranschen som var kunder till Ericsson sattes år 2011 upp på EU:s sanktionslista. Efter påtryckningar från dåvarande svenska alliansregeringen togs två företag bort: mobiloperatören MTN och Syrian Telecom. Det sistnämnda ägs av syriska staten, har monopol på det fasta telenätet och är regleringsansvarig för mobiloperatörer. Den förra handelsministern Ewa Björling (M) försvarade beslutet med att även den syriska oppositionen var beroende av telekom-exporten.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch uppmanar dock företag att inte göra affärer i Syrien på grund av risken att kopplas till övergrepp mot mänskliga rättigheter, till exempel övervakning eller censurering.

Elaine Weidman-Grunewald, som sitter i Ericssons koncernledning, säger till DN att Syrien ingår i en grupp av särskilt riskfyllda marknader hos Ericsson. Det innebär att alla affärer måste passera ett speciellt råd inom företaget, där jurister och människorättsexperter finns representerade, innan de genomförs.

– Vårt förhållningssätt just nu i Syrien är att vi gör affärer med kunder som vi har relationer med sedan tidigare så att deras nätverk fungerar. Vi tillhandahåller ingen utrustning som gör att man kan spåra människor och ingen avlyssning, vilket för övrigt är under sanktion.

År 2014 gjordes en översyn av EU:s sanktionslista. Då beslutade man att fortsätta undanta telekombolaget som har koppling till den syriska regimen, med samma argument som tidigare. EU- och handelsminister Ann Linde (S) säger att den nuvarande regeringen inte har ändrat syn på detta.

– Man valde att inte införa sanktioner mot de här företagen med anledning av att även den syriska oppositionen behövde tillgång till tele- och it-verksamheten. Vi kommer att göra en uppföljning och då får vi se om de behoven kvarstår, säger hon.

Hur lång tid det tar innan EU gör en ny översyn av sanktionslistan går inte att svara på men troligtvis inom några år.

Nuvarande regering har stärkt arbetet med att se till att svenska företag och deras verksamhet inte bryter mot mänskliga rättigheter. I augusti 2015 togs en handlingsplan fram med åtgärder om hur FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter kan omsättas i praktiken. I förra veckan fick Statskontoret i uppdrag att se över hur det arbetet har gått och om det finns några brister som behöver rättas till. I år blev det också obligatoriskt för alla företag med mer än 250 anställda att upprätta årliga hållbarhetsrapporter där det ska finnas information om hur företagen arbetar med miljö, antikorruption och mänskliga rättigheter.

Ann Linde upplever att många svenska företag har prioriterat frågan, inte bara för att det är moraliskt viktigt utan också för att de ser det som en affärsmöjlighet.

­– Vi har varit på olika främjanderesor med företag och haft olika möten för att informera om handlingsplanen och jag upplever att det inte är svårt att få företagen intresserade av det här. Många svenskar vill profilera sig på att de inte utnyttjar personal genom dåliga arbetsmiljöer.

Däremot har hon upptäckt vissa problem, bland annat att underleverantörer har svårare att ställa lika höga krav som stora svenska företag på grund av att de har för små volymer. Förhoppningen är att Statskontorets översyn ska leda till att de problem som finns med att leva upp till FN:s principer ska kunna rättas till.

­– Där har vi tittat på hur vi kan stötta företagen så de kan ställa lika höga krav på arbetsvillkor och arbetsmiljö till exempel. Därför har vi riktat sökljuset längre ner i leverantörskedjan. Det viktiga är att det inte bara blir till tomma ord, att företag trycker upp affischer om att de stödjer Agenda 2030 och sedan gör de ingenting praktiskt.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu