Fler asylsökande sätts i Migrationsverkets förvar | Fria.Nu
Sarah Olsson

Fördjupning


Fria granskar:
Asylsökandens villkor
Del 2

  • Tommy Harnesk har arbetat som enhetschef vid Märstas förvarsenhet i tre år och trivs med arbetet.
  • Rummen är spartanskt inredda. Vissa ägodelar får tas med in, så länge de inte anses kunna användas för att skada sig själv eller andra.
Fria Tidningen

Fler asylsökande sätts i Migrationsverkets förvar

Antalet personer satta i Migrationsverkets låsta enheter – så kallade förvar – har ökat med drygt tusen personer på fem år, visar Fria Tidningens kartläggning. Vi har besökt förvaret i Märsta – Sveriges mest belagda enhet.

På förvaret i Märsta finns två avdelningar, ett förvar och ett så kallat transitförvar. Transitförvaret är ett korttidsförvar där personer som kommer från andra förvar eller enheter hålls kort innan avresa från Arlanda. Idag finns 30 personer på ”tvåan” och 17 i transitförvaret. Förvaret i Märsta är annars ofta fullagt, med 90 procent fullt största delen av året, något som beror på närheten till Arlanda.

Just idag har det varit bombhot på Arlanda, så den man som körts ut till flygplatsen fick köras tillbaka. Personalen berättar för enhetschefen vad som hänt då vi går förbi.

– Han fick köras tillbaka. Så nu sitter han där i hörnet och surar.

– Jaha så han ville åka? undrar enhetschefen.

– Han vill inte vara här i alla fall.

Förvaret är den sista anhalten innan utvisning ur Sverige och den sista och grövsta åtgärden vad det gäller tvång från myndigheternas sida för att få någon ur landet. Här låses människor in dygnet runt, i väntan på att köras ut till Arlanda för att sättas på ett plan – antingen tillbaka till hemlandet eller till ett annat EU-land om det gäller ett så kallat Dublinfall.

Här är dörrarna låsta och här finns besökrum, rastgård, höga murar, stängsel och taggtråd, precis som på vilket fängelse som helst. Men Tommy Harnesk, enhetschef vid Märstas förvarsenhet, försöker tona ner bilden av förvaret som ett fängelse.

– Här finns inga vakter, utan det är vår personalstyrka som består av team bestående av en teamledare, två till tre handledare och två till tre handläggare och alla är klädda i civila kläder. Dörrarna till rummen är aldrig låsta, utan de intagna får röra sig fritt i lokalerna dygnet runt.

Sedan år 2010 har antalet förvarsintagna ökat med mer än en tredjedel – över 1 000 personer på fem år. Niclas Axelsson är förvarsexpert på Migrationsverket och blir förvånad över den stora ökning av förvarsintagna som siffrorna från Frias kartläggning visar.

– Det låter mycket. De skillnaderna kan jag inte förklara.

Men generellt menar han att det är svårt att hitta en enskild anledning till att fler personer tas i förvar.

– Det kan bero på vilka som sökt asyl, vilka länder det handlar om. En del är Dublin-fall. Det kan handla om att polisen i Stockholm arbetat mer aktivt med att ta och sätta personer i förvar.

Det ges inte mer resurser till förvaren då antalet intagna ökar.

– Nej, budgeten fastställs på årsbasis så det händer inte så mycket. Man får använda de platser man har.

Tommy Harnesk tycker att vi ska vara stolta över den förvarsverksamhet vi har i Sverige. Till Märsta kommer ofta utländska delegationer och då ges en bild av hur det ser ut i andra länder.

Vad är det som är annorlunda?

– Miljön, öppenheten, bemötandet av individerna… Vi som arbetar här har mycket makt i relation till det förvarsintagna, då är det viktigt att vara ödmjuk, säger Tommy Harnesk och fortsätter:

– Jag tänker såhär: vi har en reglerad invandring, vilket betyder att vissa kommer inte att få stanna och vissa av dom kommer inte följa det. Då måste tvångsåtgärder sättas in och någon måste jobba med det. Vilka vill jag, som människa och skattebetalare, ska jobba med det? Jo, öppna och ödmjuka människor i en schysst miljö.

Men faktum kvarstår – de låsta enheterna förvarar människor som inte begått något brott och både Amnesty och FN kritiserar Sveriges förvarsverksamhet.

I en rapport från FN:s tortyrkommité som kom ut för lite drygt tre veckor sedan får Sverige svidande kritik för förvarstagande av asylsökande. Kommitéen uttrycker oro över att förvar av asylsökande inte bara används som en sista utväg och att de asylsökanden inte heller alltid förvaras kortast möjliga tid och också över att ”frihetsberövande i praktiken är mycket vanligare än övervakning” och att vissa asylsökande fortfarande placeras i häkten på grund av säkerhets- eller andra exceptionella skäl: ”Sverige bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att frihetsberövande av asylsökande används endast som en sista utväg, vid behov, under så kort tid som möjligt och utan alltför stora begränsningar”, skriver de i rapporten.

De rekommenderar Sverige att se över lagstiftning och praxis i samband med frihetsberövande av asylsökande och även förbättringar av Migrationsverkets förvar för att undvika placering av asylsökande i häkte. Men Sverige får även annan kritik, bland annat för att asylsökanden i vissa fall skickas tillbaka till länder utan att hänsyn tas till risker för deras liv på grund av religion eller etnicitet.

Amnesty anser att flyktingar och migranter inte ska frihetsberövas och placeras i förvar överhuvudtaget.

Niclas Axelsson menar att det internationellt sett börjat ses över andra alternativ till förvar, något som kan bli aktuellt även i Sverige.

– Det är dels en fråga om att folk inte ska behöva frihetsberövas och dels en kostnadsfråga – det kostar ju att ta människor i förvar.

Alternativ till förvar skulle kunna vara till exempel uppsikt, borgensummor och garanter, säger han.

– I vår lagstiftning skulle det i så fall vara uppsikt.

På förvaret i Märsta har mannen vars flyg blev inställt fått en ny tid inbokad. Tommy Harnesk tycker att det är viktigt att avdramatisera situationen på förvaren.

– Det är faktiskt så att det allra flesta finner sig i situationen och går med på att åka.

Fakta: 

Förvar

• Ett förvar är en låst lokal där asylsökande och andra utlänningar som tagits i förvar vistas.

• 235 förvarsplatser, fördelat på fem orter finns: Åstorp, Kållered, Flen, Märsta och Gävle. Projektet REVA öppnade också under 2013 ett transitförvar med 20 platser.

• Beslut om förvar kan fattas av Migrationsverket, migrationsdomstolen/Migrationsöverdomstolen, regeringen eller polisen.

• Orsaken till ett beslut om förvar är att myndigheter vill försäkra sig om att personen är tillgänglig, exempelvis för utredning i sitt asylärende eller när en verkställighet av ett av- eller utvisningsbeslut är nära.

• En person kan bland annat tas i förvar om identiteten är oklar, om det bedöms sannolikt att personen inte kommer få stanna i Sverige eller om det enligt myndigheterna finns anledning att tro att personen kommer att hålla sig undan en verkställighet.

• Förvarstiden varierar men är begränsad till en maxtid på ett år.

Källor: Migrationsverket och Amnesty

Annons

Rekommenderade artiklar

Asylsökande Ruon lever i gränslandet

Extremt långa väntetider till utredning hos Migrationsverket leder till månader av tid i gränslandet. En tid då många tvingas leva på 2 130 kronor i månaden.

Fria Tidningen

© 2021 Fria.Nu