Väntetiderna blir ännu längre
Ett tidigare genomsnitt på mellan fyra och fem månader kommer att öka till väntetider om tio månader nästa år.
Kön till utredning för asylansökan har blivit mycket längre, en utveckling som förväntas fortsätta nästa år. Nu är väntetiderna ovanligt långa och den som söker asyl under 2015 kan i genomsnitt få vänta i 10 månader på beslut.
Niclas Axelsson, förvarsexpert på Migrationsverket bekräftar att det nu rör sig om väldigt långa väntetider för asylsökanden. Det beror på en hög inströmning av asylärenden och att myndigheten samtidigt är styrd av budgetramar, menar han.
Annons
– Vi tar ett så stort ansvar som möjligt för de skattemedel vi har.
Att väntetiderna blir allt längre generellt sett, beror enligt Migrationsverket på att de valt att lägga resurser på att tiden efter själva utredningen fram till beslutet ska kortas. Men också på att det i vissa lägen lagt mer tid på så kallade Dublinärenden*. Återvändandet i form av Dublinärenden har ökat med 46 procent i jämförelse med 2012. Men i nuläget handlar de ökande väntetiderna framförallt av en mycket hög inströmning av asylansökningar.
Långa väntetider kan bli förödande för många. Särskilt sedan den nya regeln från 2006 om att en asylsökande måste "styrka eller göra sin identitet sannolik" för att personen ska få arbeta - sedan dess har andelen asylsökanden som får arbeta sänkts dramatiskt. Detta i kombination med de långa väntetiderna och att tvingas leva på de extremt låga ersättningarna, gör att många blir passiva, säger Terje Holmgren, vid flyktinggruppernas Riksråd, FARR.
– Man har inte rätt till svenskutbildning och väldigt många får inte jobba. Många bor också långt ute i skogen eller på landet och eftersom pengarna inte räcker till buss kan man inte ta sig någonstans. Folk får sitta och det leder till att man passiviseras och mår psykiskt dåligt, säger han.
Migrationsverket uppger att de behöver ekonomisk förstärkning för att klara det nu ökande antalet asylansökningar för att väntetiderna inte ska bli ännu längre.
En person har inte rätt att välja vilket land som ska utreda och pröva dess asylansökan. I EU:s medlemsländer samt i Norge och Island gäller Dublinförordningen. Om en person fått visum, rest in illegalt eller redan ansökt om asyl i ett av dessa länder kan personen tvingas att åka tillbaka dit.
Artikelserie: Asylsökandens villkor
Del 1
Asylsökande Ruon lever i gränslandet
Väntetiderna blir ännu längre
Ersättningar under existensminimum