En asylsökande tvåbarnsfamilj med barn 1 och 8 år gamla får från Migrationsverket en ersättning på 6 060 kronor i månaden. Förutom mat och hyra ska dagersättningen också räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Det kan jämföras med det försörjningsstöd samma familj skulle få som svenska medborgare som skulle vara 11 200 kronor (barnbidraget ej medräknat). En skillnad på 5 140 kronor.

Ersättningen för asylsökanden ligger långt under det som är existensminimum i Sverige, som för en ensamstående vuxen är 4 680 kronor (2 550 kronor högre än för en asylsökande) och för en tvåbarnsfamilj 12 698 kronor (5 708 kronor högre än för en asylsökande).

Nivåerna för dagersättning sattes år 1994 och har inte ändrats sedan dess. Det normala är annars att priser och löner anpassas efter inflationen, eftersom den runt två-procentiga inflationen varje år, sänker värdet. Anders Forslund är arbetsmarknadsekonom vid IFAU:

Vad skulle du säga ifall någon haft exakt samma lön sedan 1994?

– För det första skulle jag säga: illa. För det andra skulle jag säga tur i oturen att inflationen inte varit högre.

Vad tänker du som ekonom om att dagersättningarna för asylsökanden inte förändrats sedan 1994?

– Det förefaller ganska märkligt. Köpkraften urholkas då värdet minskar och värdet har ju minskat ofantligt sedan dess.

Ersättningsnivåerna är ingenting som bestäms av Migrationsverket utan av Sveriges riksdag och anledningen till att lägre ersättningsnivåer gäller för asylsökande än personer med försörjningsstöd är ett arv efter tiden med det främlingsfientliga partiet Ny demokrati i riksdagen, förklarar flyktinggruppernas Riksråd, FARR:

– Det spreds myter, med Ny demokrati i täten, om hur mycket bidrag och hur många barn invandrarna fick. Rena skrönor, som såklart inte har någon substans, men det är påtagligt hur de hade inflytande, säger Sanna Vestin, FARR.

Före 1994 räknades ersättningen som procent av basbeloppet och justerades varje år, men 1994 försvann den regleringen. Då istället Lagen om Mottagande av Asylsökande kom 1994 sattes en fast summa och samtidigt ett märkligt tillägg om sänkt ersättning om familjen har fler barn än tre barn.

– I samma lag infördes också möjligheten till eget boende, då med ett litet bostadsbidrag, men det är numera borttaget, säger Sanna Vestin.

De 2 130 en ensamstående asylsökande får idag ska alltså även räcka till bostadskostnader.

FARR menar att det är hög tid för regeringen att snabbutreda frågan och att de borde ha fastställt en rimlig ersättningsnivå i vårbudgeten. Men justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) har inga planer på att förändra nivån för dagersättningen i den budget som regeringen lägger fram, uppger han i en skriftlig kommentar till Fria Tidningen:

”Den stora utmaningen just nu är inte dagersättningen utan att erbjuda asylsökande ett bra mottagande och en rättssäker prövning. Min bedömning är att Migrationsverket idag klarar sitt uppdrag att ordna ett tryggt boende för alla dem som idag väntar på att få sina asylskäl prövade”, skriver han.

Men Terje Holmgren vid FARR håller inte med.

– Morgan Johansson kan ju säga att den inte ska förändras i nuläget, men det skulle vara svårt för honom att sitta ner och ha ett rationellt samtal och kunna försvara det, säger han.

– Det är ett vansinnigt beslut att sätta en fast summa som inte justeras med prisindex. Ännu konstigare är det att nivåerna sänks om man har fler än tre barn, det är jätte svårt att se en rimlig anledning till det, fortsätter Terje Holmgren.

– På avstånd ser det ut som ett fegt sätt att sänka ersättningarna genom att låta dem falla av sig själva.

Det har flera gånger motionerats om en förändring av dagersättningarna – senast den 10 november i år inkom en motion till riksdagen av Shadiye Heydari och Gunilla Carlsson (S). ”Det är orealistiskt att människor ska kunna klara sig på så små summor utifrån den allmänna prisnivån i Sverige idag. Den låga ersättningen riskerar också att asylsökanden, barn som vuxna, utnyttjas under misärliknande förhållanden på den svenska arbetsmarknaden”, skriver de.

– Förr eller senare måste det göra något, för det kommer bara bli värre, säger Terje Holmgren.

– Jag hoppas bara att de ser det rimliga i att ta ett beslut innan det har gått tio år till.

Del 2 i Frias granskning av asylsökandens villkor: Av de asylsökanden vars ansökan avslås hamnar alltfler i Migrationsverkets förvar, ett slags fängelse där personer placeras i väntan på att skickas tillbaka, antingen till sitt ursprungsland eller till ett annat EU-land. Enligt Migrationsverkets statistik har antalet förvarsintagna ökat - liksom antalet självmordsförsök. Det skriver vi om i Fria om två veckor.