Debatt


Linn Johnels mfl
Göteborgs Fria

Musikterapi kan ge bättre livskvalitet

Musikterapi för en tämligen undanskymd tillvaro i Sverige. Att inte musikterapin lyfts fram tydligare organisatoriskt handlar om brister i kunskap, skriver bland andra musikterapeuten Linn Johnels och Anci Sandell, doktor i folkhälsovetenskap.

Nyligen genomfördes musikterapins dag med syfte att uppmärksamma och sprida kunskapen om musikterapi. Initiativet togs av EMTC, The European Music Therapy Confederation, som representerar professionella musikterapiorganisationer i ett trettiotal länder.

Musikterapi för en tämligen undanskymd tillvaro i Sverige. I många delar av världen är musikterapi betydligt mer förekommande. I Norge, exempelvis, finns över 400 utbildade musikterapeuter och två center för forskning och forskarutbildning. I det betydligt större Sverige arbetar endast ett hundratal utbildade musikterapeuter. Svenska musikterapeuter utbildas på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, en påbyggnadsutbildning på magisternivå. Än så länge finns ingen forskarutbildning i ämnet musikterapi i Sverige, men forskning med musikterapeutisk inriktning bedrivs inom andra, närliggande, discipliner såsom folkhälsovetenskap och pedagogik.

Det är i dag också ofta svårt för patienter att få tillgång till musikterapi inom svensk hälso- och sjukvård. En jämförelse är exempelvis Finland där musikterapi berättigar till ersättning från försäkringskassan.

Vi förmodar att ett skäl till att musikterapin inte lyfts fram tydligare organisatoriskt i Sverige handlar om brister i kunskap.

I musikterapi använder den utbildade musikterapeuten musik för att erbjuda människor möjlighet att kommunicera i en terapeutisk relation. Människor ges då möjlighet att skapa ett musikaliskt uttryck för tankar och känslor med hjälp av olika instrument, rösten och/eller inspelad musik. Detta kan kombineras med mer ”sedvanlig” samtalsterapi, men ibland ersätter musiken helt det talade ordet, exempelvis hos personer som saknar talat språk på grund av kognitiva funktionsnedsättningar eller hos de som helt enkelt inte känner att de kommer längre i samtalsterapi och uttrycker att ”orden tagit slut”. Musikterapi kan ha en medicinsk, pedagogisk eller psykoterapeutisk inriktning och kan vara behandlande, eller förebyggande och hälsofrämjande. Man kan arbeta enskilt eller i grupp.

Det finns i dag mycket forskning och vetenskaplig evidens för nyttan av musikterapi med många olika målgrupper. Det respekterade forskarnätverket Cochrane visar på evidens inom områdena schizofreni, autism, palliativ vård och förvärvade hjärnskador. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxna patienter med psykossjukdom rekommenderas i dag musikterapi (prioritet 4) i tillägg till sedvanlig behandling.

Som nämnts är det tyvärr i dag svårt för patienter att få tillgång till musikterapi inom svensk hälso- och sjukvård. Detta beror bland annat på att landstingen inte erkänner musikterapi som en specialistkompetens och därmed inte ersätter de vårdgivare som väljer att anlita en musikterapeut.

Det är hög tid att musikterapin uppmärksammas i Sverige och tas i bruk i vård, omsorg och pedagogiska sammanhang. På så sätt kan den göra den nytta för människors livskvalitet som erfarenhet från Sverige och andra länder, och forskning visat att den har potential till.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2022 Fria.Nu