– Vi måste passa oss hela tiden och gå runt och vara rädda, har jag gjort något fel nu, kommer jag att få kicken nu, säger en av de anställda på Öresundstågen.

I förra veckan gick en lokförare ut och vittnade i Skånes Fria om oron med ensamarbete och de 13 timmar långa pass som väntar från och med den 14 december. Men det var inte utan risk och hon valde därför att varken medverka med sitt riktiga namn eller på en anonym bild. Tidigare har Veolia transport gått hårt åt dem som yttrat sig kritiskt och gjort efterforskningar för att ta reda på vem det är, enligt lokföraren och andra anställda Skånes Fria varit i kontakt med.

– De luskade ut att en person uttalat sig under strejken, vilket är konstigt. Sedan frågade de om jag visste mer. Jag sa – hur så? säger en av de anställda.

Hade den anställda arbetat inom offentlig verksamhet skulle han ha skyddats av meddelarskydd och arbetsköparens efterforskningar inneburit ett brott mot lagen. Men inom privata verksamheter finns inget lagstadgat skydd. Inte heller de som är helt finansierade av det offentliga. Ännu. För frågan är brännhet.

– Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten ska gälla alla aktörer som verkar inom den skattefinansierade välfärden, sa Stefan Löfven under sin regeringsförklaring i oktober.

Nyligen blev också två statliga utredningar färdiga. Den ena föreslår att meddelarskyddet ska utökas till skattefinansierade privata verksamheter inom vård, skola och omsorg. Något som både välkomnats och kritiserats.

– Det är en rättighet som alla bör ha som är privatanställda inom offentligt finansierad verksamhet, säger Lise Donovan, tf chefsjurist på TCO.

Vilket hon också får stöd för i regeringens budgetproposition. Enligt den ska en ny utredning få i uppdrag att ta fram förslag på hur meddelarskydd kan införas i exempelvis offentligt finansierad kollektivtrafik.

Den andra utredningen föreslår en ny ”visselblåsarlag” som ska innebära ett stärkt skydd mot repressalier för alla arbetstagare som påtalar missförhållanden. Men enligt förslaget ska de anställda i första hand larma internt och missförhållandet måste vara allvarligt. Något Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling vänder sig mot i ett remissvar. Istället för en visselblåsarlag vill han se att meddelarskyddet utvidgas till att även gälla alla anställda i privat sektor.

– Hur ska jag som enskild medarbetare veta när regelverket gäller eller inte gäller? Istället för att vi har ett system där jag tycker något är skit och därför kontaktar media och har all rätt i världen att göra det, utan att någon får efterforska om det är jag som har gjort det.

Svenskt näringsliv är också kritiska till en visselblåsarlag. Men av helt andra anledningar. Förslaget kommer att leda till ett påtagligt ingrepp i arbetsledningsrätten samt urholka efterlevnaden av tystnadsplikter som följer av lag och avtal”, skriver de i ett remissyttrande.

För Karin som gick ut i Skånes Fria i förra veckan rådde det ändå ingen tvekan. Trots att hon i dagsläget inte har något lagstadgat skydd mot repressalier eller att arbetsköparen efterforskar vem som gått till media.

– Jag tycker det nådde en gräns. Går jag till arbetsgivaren får jag höra att jag har dålig attityd och att jag kan säga upp mig om det inte passar.