Kostnadseffektiv hemtjänst – till priset av stress och ohälsa | Fria.Nu
Sarah Olsson

Fördjupning


Granskning: Hemtjänsten

  • Fem minuters kaffepaus eller överlämningar finns det ingen tid till inom hemtjänsten längre. Det blir till att på fritiden ses och diskutera jobbet.
Fria Tidningen

Kostnadseffektiv hemtjänst – till priset av stress och ohälsa

Vad är det egentligen som hänt inom hemtjänsten? Skräckrapporter om äldre som glömts bort och personal med extremt höga ohälsotal som bevakas av GPS-system. Nästan ingen vågar gå ut med namn och berätta. Fria Tidningen har träffat hemtjänstmedarbetarna Jeanette, Sofia och Marianne.

– Jag ska gå och jobba klockan 16, jag har ångest redan nu, säger Jeanette när vi möts hemma hos henne vid 10-tiden för att dricka kaffe tillsammans med hennes två kollegor i hemtjänsten. Jeanette, Sofia och Marianne har alla jobbat inom hemtjänsten i över två decennier.

De vill alla ha påhittade namn, för liksom alla andra som jobbar inom hemtjänsten som Fria pratat med vill de vara anonyma. ”Det känns obekvämt”, ”man är rädd för repressalier”, ”rädd för att bli av med jobbet”. Många har historier om andra som råkat illa ut när de berättat om förhållandena inom hemtjänsten.

– Man får ju företaget att komma i dålig dager, säger Marianne.

De har alla gått igenom enorma förändringar genom åren, från att cykla mellan några få brukare per pass med tid till personalsamtal och överlämningar, till att köra bil mellan olika stadsdelar, utan tid för rast eller toalettbesök och med en ständigt tickande klocka som påpekar när man inte längre är ”lönsam” – det vill säga när man spenderar för lång tid hos en person.

– Jag började i hemtjänsten när jag var 24 år, säger Jeanette.

– Jag funderade på om jag skulle plugga vidare, men jag trivdes så bra! Det har ju alltid funnits sådant som varit negativt, men den positiva sidan har alltid vägt upp. Nu finns det ingenting positivt kvar att väga upp med längre.

Hemtjänstpersonal är en personal med höga ohälsotal, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket som granskat över 59 kommuners arbetsmiljö och arbetsförhållandena inom hemtjänsten. 70 procent av hemtjänstmedarbetarna uppger i rapporten att de under det senaste halvåret haft värk i rygg, axlar, armar, händer, knän och/eller höfter som ett direkt resultat av sitt arbete. Över hälften har också haft magbesvär, hjärtklappning, högt blodtryck och känt nedstämdhet under arbetet. Personalen är ”nästan alltid stressad” och arbetar under mycket hög press och rapportförfattarna menar att det beror på att arbetsmängden, bemanningen och andra resurser inte är anpassade till det arbete som man förväntas utföra.

Arbetet inom hemtjänsten är på minuten tidsstyrt. Spricker tidsplanen, att en person tar längre tid eller att något händer, innebär det en enorm stress för personalen. Tiden måste tas in någon annanstans. Men marginalerna finns inte. Ibland finns ingen så kallad ”gång-tid” alls. Personalen ska kliva över tröskeln hos nästa person, samma minut som de kliver ut från den förra. Med det i Stockholm införda kontrollsystemet ”Para-gå” är marginalerna ännu mindre: varje person ska ha den exakta hemtjänsttid den fått beviljad. Varken mer eller mindre. Tanken är att kommunen ska kunna kontrollera att de privata hemtjänstbolagen verkligen utför det de får betalt för. Istället blir det personalen som kontrolleras.

– Det är alltid vi som kommer i kläm, säger Jeanette.

– Vi och pensionärerna. Det är inte verklighetsförankrat, de förstår inte att möten mellan människor inte går att få ner i en dataapparat.

Sedan år 2000 har var fjärde äldreboendeplats försvunnit i Sverige. Istället har hemtjänsten utökats, vilket betyder att de som i dag har hemtjänst har ett mycket större vårdbehov än för femton år sedan.

– Det är många som både vill och borde bo på ett äldreboende. De känner sig ensamma och behöver mycket hjälp, säger Marianne.

– Många gånger går man ut och vet inte vad som kommer hända sen.

– Det värsta är de som ligger för döden. De är ensamma och har ångest och man kommer dit och har 20 minuter, säger Jeanette.

Sofia nickar:

– Det är så sorgligt. Sorgligt för pensionärerna och sorgligt för oss. När man bryr sig så mycket gör det ont till slut.

Hemtjänstpersonalen lyckas, trots sina usla arbetsförhållanden, oftast ge en människovärdig omsorg, skriver Arbetsmiljöverket i sin rapport. Detta då många vänder ut och in på sig själva, ofta på bekostnad av sin egen hälsa. För det är de äldre som gör att Jeanette, Sofia och Marianne trots allt stannar kvar i jobbet. De lyser upp när de får berätta om sina brukare: det finns ju så många fantastiska historier!

– En kvinna hon skulle alltid ta på sig läppstift när en viss läkare skulle komma, berättar Sofia.

– Så en dag öppnade hon dörren helt naken och sa: nu får han ta mig som jag är!

Men i dag känner sig Sofia bara ledsen över hur det blivit, att de inte längre har tiden, att inte kunna ge den vård och omvårdnad människor behöver.

– Ibland undrar jag hur det här med karmalagen fungerar egentligen, säger Jeanette.

– Vi är så många som gör ett sådant otroligt jobb – vad har vi gjort för att förtjäna det här?

Fakta: 

Källa: Arbetsmiljöverkets projektrapport 2014:3, ”Inspektioner av kvinno- och mansdominerad kommunal verksamhet, hemtjänst och teknisk förvaltning”

På frågan ”På en skala 1–10, till vilken grad anser ni att ni uppfyller goda arbetsförhållanden för er personal?” svarade de tre största kommunernas hemtjänst 7–8 och fem av de tio största privata hemtjänstbolagen 8–10.

Annons

Rekommenderade artiklar

Så räddar vi hemtjänsten

I andra delen i Frias granskning av hemtjänsten kommer forskare och personal med förslag på insatser.

Fria Tidningen

© 2021 Fria.Nu