Från hemmafrutimmar till stressigt vårdyrke
På 1950-talet infördes hemtjänsten som en tjänst för äldre där hemmafruar kunde göra något nyttigt av de extra-timmar de fick i veckan då matbespisning infördes i skolorna. Hemtjänsten lades ut till intresseföreningar som Röda Korset för att engagerade kvinnor skulle lägga några timmar extra utöver det de fick betalt för. Idag är över 90 procent av de som arbetar inom hemtjänsten kvinnor och vårdkraven hos brukarna långt högre.
1940-tal
Anhörigomvårdnad eller fattigvård. Rika kunde ha hembiträde (stad) eller piga (landsbygd). Det börjas diskuteras om någon form av hemtjänst, men anses för dyrt.
Annons
1950-tal
Hemtjänst startas upp. Den finansieras av kommunen men läggs ut på frivilligorganisationer som Röda Korset. Tanken är att hemmafruar ska komma ut och arbeta några timmar i veckan och göra en “allmännyttig gärning”. Arbetet är “lättare hushållsarbete” och eftersom det är något ”alla kvinnor kan” behövs ingen (formell) utbildning. Lönen läggs avsiktligt lågt: 10 procent lägre än en städarlön. Genom frivilligorganisationerna räknas med att få ”engagerade kvinnor” som kan arbeta “lite extra” utöver betalt arbete.
1960-tal
I mitten på 60-talet tar kommunerna över hela ansvaret för hemtjänsten från frivilligorganisationerna. Utförare och finansiärer ska vara samma enhet. Hemtjänstmedarbetarna har några få personer var och stort handlingsutrymme då hjälpen begärs i form av tid och inte i sysslor: en timmas beviljad hemtjänst bestäms av personal och brukare från dag till dag vad den ska användas till.
1970–80-tal
Det börjas oroas för den åldrande befolkningen som kommer öka antalet brukare, samtidigt som Sverige har dålig ekonomi. Hemtjänsten måste kostnadseffektiviseras. Inspirerad av industri- och sjukvårdsorganisation inför man en ”löpande-band-princip”. Kraven för att få hemtjänst beviljad blir snävare och det börjar tidsbestämmas hur lång tid olika sysslor får ta. Färre personer får hemtjänst och de som ändå beviljas får kortare tid.
1990-tal
Föreberedelser för att lägga ut hemtjänsten privat påbörjas. Mer fokus på mätning och kontroll – staten måste ha exakta mätinstrument för att betala ut rätt summor och kontrollera de privata företagen. Styrfilosofin New Public Management, NPM, införs, stark betoning på ekonomistyrning och att varje enhet ska bära sina egna kostnader. Kommuner som har denna styrform är uppdelade i en beställarsida och en utförarsida: beställarsidan kan låta flera olika typer av utförare sköta de sociala tjänsterna.
2000-tal
Antalet platser på äldreboenden dras kraftigt ner. Var fjärde plats försvinner. De som tidigare skulle bott på äldreboende har nu hemtjänst, vilket exempelvis skapar fler och kortare besök. Marknaden öppnas upp för privata hemtjänstföretag och 2009 införs LOV, Lagen om valfrihet.
