År 2035 kommer Sveriges befolkning utgöras till största del av personer som inte är yrkesverksamma. Från och med om fem år och framåt börjar 40-talisternas vårdbehov öka, samtidigt som 60-talisterna börjar gå i pension. Kostnaderna för äldre kommer att öka – samtidigt som antalet förvärvsarbetare minskar.

Det är den här framtidutsikten, som beskrivs i en forskningsrapport från Karolinska institutets folkhälsoakademi, som lett till slutsatsen att äldreomsorgen måste kostnadseffektiviseras. På 1990-talet infördes därför systemet ”New Public Management” i många kommuner, en slags marknadsanpassning där fokus läggs på målstyrning och ekonomi. Då infördes exakta tidsstyrningar inom hemtjänsten och platserna på äldreboendena började succesivt att minska. Sedan år 2000 har var fjärde äldreboendeplats försvunnit. Något som lett till högre krav på hemtjänsten – som samtidigt fått mindre resurser.

Läs också

Fördjupning

: Kostnadseffektiv hemtjänst – till priset av stress och ohälsa

Fördjupning

: Från hemmafrutimmar till stressigt vårdyrke

Annons

Professor Marta Szebehely har lett arbetet med forskningsprogrammet Omsorg i omvandling: vardagsliv, organisering och välfärdspolitik under sex år och ser med oro på utvecklingen:

– Äldreboendena har blivit bättre, men hemtjänsten har snarare gått åt andra hållet. Det är jättestressigt med otillfredställande arbetsvillkor.

Det är framför allt den införda ”löpande-bandet-metoden” som är det stora problemet, menar Szebehly – den fabriksliknande organiseringen av hemtjänsten för att kostnadseffektivisera är inte en organisering som fungerar i ett arbete med människor.

Med de privata aktörerna, som ökat succesivt sedan år 2007 och ytterligare efter införandet av LOV, lagen om valfrihetssytem, har situationen blivit än mer komplicerad. Förutom att många privata hemtjänstbolag visat sig sakna kollektivavtal och i vissa fall vara rena kriminella organisationer, så leder konkurrensen mellan hemtjänstbolagen till att arbetsförhållandena förändrats avsevärt:

– Timanställningarna har ökat markant och många små företag har helt orimliga arbetsvillkor med ingen ersättning för gångtid och med delade turer, säger Marta Szebhely.

De tre rödgröna partierna har nu kommit överens om att vinster i välfärden ska bort, men vad det rent konkret kan komma att innebära för hemtjänsten återstår att se. Många hoppas dock på att de beslut som nu tas ska grunda sig i forskning och inte på ”ideologiska grunder” som Marta Szebhely menar att införandet av det ”fria valet” gjorde.

– Vi har mycket kunskap, men de förändringar som gjorts har inget stöd i forskningen.

Szebhely menar också att Sveriges ”åldrande befolkning” egentligen inte är något orosmoment:

– Jämfört med nästan alla andra länder i vår omvärld ligger vi ovanligt bra till.