När Skånes Fria träffade Daria Bogdanska i juni vittnade hon om hur anställda på restaurangen hon arbetat på fick lön efter hur desperata de var. Som polsk EU-medborgare utan personnummer tjänade hon 50 kronor i timmen – medan arbetskraftsinvandrare på restaurangen fick 40 eller 45 kronor i timmen.

– De som inte är från Europa gick med på vad som helst, jag är europé men här är jag ändå desperat, sa hon då.

Katrina Kristofferson på Hotell- och restaurangfacket har fått indikationer om att problemet är mer utbrett än vad som kommit fram i media. En grundlig undersökning av arbetsvillkoren för migrantarbetarna planeras nu. Men hur det kommer att gå till vill Katrina Kristofferson inte gå in på.

– Det hjälper inte att besöka arbetsplatser och prata uppsökande med de anställda. Med det här tror vi att det krävs andra åtgärder. Men i och med att det är så känsligt vill vi inte gå in på hur.

– De anställda har svårt för att träda fram eftersom de är i en kraftig beroendeställning. Blir de av med sitt jobb har de tre månader på sig att hitta ett nytt – annars blir de utvisade.

När lokalavdelningen i Stockholm gjorde en insats mot företag som använder sig av personal som fått uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare visade sig 33 av 45 arbetsköpare bryta mot flera lagar och avtal. Det trots att facken har möjlighet att gå igenom ansökningar om arbetskraftsinvandring som kommer in till Migrationsverket. Erbjuder inte arbetsköparen kollektivavtal och avtalsenlig lön yttrar sig facket negativt till ansökan. Men när migranten väl kommer till Sverige är verkligheten ofta en annan. Om det som företagen uppgett också efterföljs är inget Migrationsverket kontrollerar.

– Det är ett av problemen, att det inte är juridiskt bindande, säger Katrina Kristofferson.

Då och då vågar ändå utsatta migranter själva träda fram och ta upp kampen för schysta villkor. I en av artiklarna som Expressen publicerade i somras nämns två kockar som endast fått småpengar i betalt under de två år de arbetat på restaurang Indian flavour i Malmö. De driver nu sina ärenden med hjälp av fackföreningen Syndikalisterna (SAC). Vid flera tillfällen har fackmedlemmar genomfört vad de kallar en ”öppen blockad” för att tvinga ägaren till förhandlingsbordet.

– Vi spärrar inte någon ingång men vi ställer oss utanför för att tala om vad som händer där inne. Då väljer ganska många att vända i dörren, det är en framgångsrik metod, säger Jenny Nilsson, presstalesperson för SAC i Malmö.

Också hon säger att det som nått offentligheten via media endast är en glimt in i den värld som många migrantarbetare befinner sig i.

– Det är en piss i Mississippi av hur det ser ut. Ett exempel är att en falafel kan kosta tjugo kronor. Det är något folk gärna skryter med men kostnaden för dem som står och gör den är bra mycket större.