• Filippinska studenter kräver att landet ställer sig bakom vapenavtalet ATT. Filippinerna har skrivit under, men ännu inte ratificerat, avtalet.
Fria Tidningen

Vapenavtal ska träda i kraft

Ett globalt avtal för reglering av den internationella vapenhandeln ska nu träda i kraft efter att tillräckligt många länder har undertecknat avtalet. Beskedet ses som en stor seger för de organisationer som under lång tid krävt hårdare reglering av vapenhandeln.

Vapenavtalet börjar gälla på julafton – bara ett och ett halvt år efter att det presenterats, en kortare tid än många från början trodde var möjligt. Detta sedan en grupp på ytterligare åtta länder – däribland Argentina, Bosnien-Hercegovina och Senegal – i torsdags undertecknade avtalet vid en ceremoni vid FN:s högkvarter i New York.

Sammanlagt har nu 53 länder ställt sig bakom avtalet, kallat ATT, och i enlighet med avtalstexten kommer det nu att börja gälla om 90 dagar.

– Att 50 länder ratificerat avtalet så snabbt visar på ett starkt stöd för ATT och på en betydande politisk vilja, säger Paul Holtom, chef för ett centrum för fredsforskning vid Coventry University i England.

Paul Holtom menar att det nu gäller att förvandla denna politiska vilja till handling och se till att de berörda länderna också lever upp till avtalet. Enligt ATT får inte de länder som omfattas av avtalet exportera vapen om de misstänker att dessa kan användas i samband med folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsbrott. Vapen får heller inte exporteras om det finns en risk för att de kan användas för att underminera fred och säkerhet.

Staterna förbinder sig också att genomföra en rad åtgärder för att förhindra att vapen hamnar på den svarta marknaden samt att årligen rapportera om sin import och export av konventionella vapen - allt ifrån stridsvagnar till så kallade lätta vapen.

Alliansen Control Arms lanserade redan 2003 en kampanj för en hårdare reglering av vapenhandeln, och många organisationer har ofta fört fram argumentet att den globala handeln med bananer är hårdare kontrollerad än handeln med vapen.

Enligt Anna MacDonald vid Control Arms var det från början bara tre länder som officiellt stödde kampanjens målsättning, men med tiden har alltså allt fler länder ställt sig bakom avtalet.

Samtidigt finns det skäl att tro att många fler länder kan komma att ingå. Vid sidan av de 53 som nu finns med har flera ytterligare länder, 121 sammanlagt, undertecknat avtalet utan att ännu ha ratificerat det. Förra året röstade dessutom 154 länder för avtalet i FN:s generalförsamling.

– Det finns goda skäl att förvänta sig att de länder som röstade för på sikt även kommer att ratificera avtalet, säger Anna MacDonald vid Control Arms.

MacDonald menar att avtalet även kan komma att påverka de länder som står utanför – när tillräckligt många stater har ratificerat det.

– ATT kommer att skapa en ny global standard gällande vapenaffärer, som ur politisk synvinkel gör det mycket svårt för de länder som står utanför att strunta i dess regler.

Enligt MacDonald är Ottawakonventionen, som förbjuder användning, försäljning och lagring av landminor, ett exempel på det. Många länder står visserligen utanför det avtalet, men användningen av landminor har ändå minskat eftersom det är en form av vapen som blivit politiskt stigmatiserande.

Samtidigt påpekar Paul Holtom att mycket arbete återstår innan avtalet träder i kraft på julafton, men även under kommande år. De stater som ingår måste bland annat skapa eller uppdatera sina kontrollsystem för export och import av vapen.

– Det kommer att ta flera år innan vi kan se en verklig skillnad. Men vi måste försäkra oss om att ATT börjar gälla och att de stater och andra som ingår samarbetar för att uppnå dess mål och mening, säger han.

Och även om det återstår många utmaningar så menar Paul Holtom att avtalet är historiskt.

– Det handlar om ett instrument som för in humanitära överväganden inom ett område som endast handlat om formuleringar kring försvar och säkerhet, och som varit omgärdat av hemlighetsmakeri, säger Holtom.

Fakta: 

Vapenhandelsfördraget ATT

• Sverige, Storbritannien, Mexiko och Sierra Leone är några av de 53 länder som nu har ratificerat avtalet vilket gör att det träder i kraft.

• USA, Colombia, Bahrain och ytterligare 65 länder har skrivit på men ännu inte ratificerat avtalet.

• Ryssland, Kina, Iran och Syrien är några av de länder som inte har skrivit på avtalet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Vapenavtal utan effekt

Två år har gått sedan det historiska ATT-avtalet trädde i kraft. Men flera länder som stod bakom regleringen av den internationella handeln med vapen anklagas nu för att själva bryta mot avtalet – i synnerhet när det gäller konflikten i Jemen.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu