Den senaste månaden har minst 28 människor, inklusive 6 spädbarn, dött av svält i den belägrade staden Madaya, rapporterar Läkare utan gränser, MSF. Senast i söndags avled en nioårig pojke och fyra äldre män. Över 40 000 personer är i praktiken instängda i Madaya, som kontrolleras av rebeller och omringas av regeringsstyrkor.

Den syriska regeringen har godkänt att hjälpsändningar släpps igenom belägringen, men läget är akut för stadens invånare som uppges överleva på bland annat gräs och insekter. Enligt MSF är läget kritiskt för flera hundra personer som skulle behöva evakueras från området för att få adekvat vård.

– Madaya är nu i praktiken ett stort utomhusfängelse, säger Brice de le Vingne från MSF i ett uttalande.

Enligt FN har det inkommit rapporter om att civila som har försökt fly från Madaya har skjutits ihäl, skriver The New York Times.

På måndagskvällen nådde en första hjälpsändning från Röda korset fram till Madaya. Men Mousa al-Maleh, talesperson för en medborgargrupp i Madaya, menar att förnödenheterna inte räcker långt.

– Det är alldeles för lite, detta är ett skämt, säger han till Al Jazeera och tillägger att utöver den akuta hjälpen så behövs en politisk lösning.

– Det internationella samfundet måste se till att belägringen upphör.

Madaya är bara ett av omkring 15 områden i Syrien där tiotusentals civila i praktiken hålls gisslan av olika väpnade styrkor. Utöver Madaya och Zabadani vid den libanesiska gränsen har den syriska regeringen och allierade miliser belägrat områden i Damaskus utkanter. Inom dessa områden finns över 180 000 civila enligt en FN-rapport från december.

Dessutom är Deir Az Zor, ett område med omkring 200 000 civila i östra Syrien, belägrat av terrorgruppen Islamiska staten, och Kefraya och Foua, med 12 500 civila, belägrade av islamistiska Nusrafronten.

Mellanösternexperten Sharif Nashashibi menar att regimens belägring av områden så som Madaya är ett sätt att sätta press på rebellerna.

– Dels så maler det ner de stridande, dels så är det en strategi för att få lokalbefolkningen att vända sig mot rebellerna, säger han till Al Jazeera.

Nashashibi menar att belägringarna är en form av krigsbrott, oavsett vem som ligger bakom.

– Belägringarna är brott mot mänskligheten. Regeringen utför en kollektiv bestraffning av lokalbefolkningen på grund av närvaron av rebellgrupper.

År 2014 antog FN:s säkerhetsråd enhälligt en resolution som tvingar de stridande parterna att släppa igenom humanitärt stöd. Men situationen har sedan dess gradvis förvärras. Enligt analytiker intensifierar båda sidor i konflikten nu sina insatser för att flytta fram positionerna inför nästa runda i fredssamtalen som ska hållas den 25 januari.

Både Ryssland, som är Syriens främsta allierade, och den USA-ledda alliansen har genomfört en rad flygattacker mot Islamiska staten och andra väpnade grupper på senare tid, vilket ytterligare har försvårat hjälpinsatserna. Sedan i höstas har minst 16 vårdcentraler bombats och sex hjälporganisationer har dragit sig tillbaka från Idlib-provinsen, ett område där IS har lite närvaro men där syriska och ryska styrkor regelbundet bombar rebellgrupper, enligt The New York Times.

Juliette Touma från Unicef menar att de intensiva striderna försvårar för hjälpen att nå fram.

– Det går inte att sätta fingret på endast en part då många olika aktörer är inblandade i belägringarna av olika områden, säger Touma till Al Jazeera och tillägger att det inte enbart är de belägrade områdena som är i akut behov av hjälp.

– Till följd av den väpnade konflikten så är det mer än 4,5 miljoner personer, varav hälften är barn, som lever i områden som FN klassificerar som ”svåråtkomliga”.