I Göteborgs kommun ökade valdeltagandet sedan förra EU-valet, och landade enligt de preliminära siffrorna på 52,3 procent. Men det finns stora variationer mellan olika delar av staden. I Centrum och Väster ligger valdeltagandet en bit över snittet, medan Öster och Hisingen ligger under. Också inom den uppdelningen finns stora skillnader. I Öster finns det valdistrikt som har det högsta valdeltagandet med drygt 73 procent, men också de tre som ligger lägst där bara ungefär var fjärde går och röstar.

– Det är tyvärr helt väntat men också väldigt tråkigt. Det är givetvis en alldeles för stor skillnad, säger Maria Solevid som är universitetslektor på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet.

Det är generellt sett större skillnader i valdeltagandet vid ett Europaparlamentsval, än ett riksdagsval. De väljare som är svåra att mobilisera är ännu svårare då.

– Det går att förklara med socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Det är svårare att mobilisera i områden där det bor fler socialt utsatta, exempelvis högre andel arbetslösa, lågutbildade och högre andel med utländsk bakgrund. Att man bor på ett ställe där färre går och röstar, det påverkar ju tyvärr också, det blir inte att man dras med. En person med till exempel låg utbildning röstar i lägre grad om hen bor i ett område med många icke-röstare än om hen bor i ett område där många röstar, säger Maria Solevid.

Även i Sverige totalt sett röstade fler, och enligt de preliminära siffrorna är det det högsta valdeltagandet vi har haft i ett EU-val hittills med 48,9 procent. Maria Solevid säger att det är svårt att peka ut en ensam förklaring.

– Det är troligtvis en kombination av en kort men intensivare valrörelse där fler väljare fått upp intresset för valet och nya partier som är med och som är duktiga på att mobilisera sina väljare.