Att rasism förekommer förnekas av få, men det är nästan alltid någon annan än en själv som är rasistisk. Rasismen läggs på individer, oftast långt bort, sällan talas det om strukturer, makt, normer och allas vårt deltagande i skapandet och återskapandet av rasismen. Det skriver tre debattörer apropå årsdagen av slaveriets avskaffade i Sverige.

Den 9 oktober 1847 avskaffades slaveriet inom Sveriges utomeuropeiska besittningar efter det att Sverige under 200 år deltagit i den transatlantiska slavhandeln. En handel med människor som av många forskare ses som den moderna rasismens födelse. Rasismens historia tar dock långt ifrån slut 1847 och slavhandeln utgör bara ett av många kapitel i Sveriges mörka historia.

Även om formella hinder så som diskriminerande lagar tas bort består invanda handlingssätt och normer i samhället. Denna strukturella rasism kan inte åtgärdas genom att lägga skuld på enskilda individer, istället måste en förändring till från grunden. Den strukturella rasismen bottnar i summan av våra handlingar, inte i våra avsikter. Det är informella regler, normer, rutiner och beteenden i institutioner och andra samhällsstrukturer som utgör hinder för etniska eller religiösa minoriteter och leder till den strukturella rasism som vi återfinner i alla samhällen. Strukturer som gör att en person född i Sverige med utlandsfödda föräldrar och med högre betyg än genomsnittet löper dubbelt så stor risk att hamna i arbetslöshet än någon som har sämre betyg men svenskfödda föräldrar, att polisen inte inser att etnicitet saknar relevans för att förutse en persons potentiella brottslighet och att Sveriges rasistiska historia ofta inte lärs ut i skolan.

Ett viktigt sätt att jobba för förändring är att ändra de normer och stereotyper som stärker fördomar och internaliserar rasism hos de som utsätts för dem. I detta arbete är litteratur, gestaltning och representation oerhört viktigt. För det sätt på vilket människor porträtteras i allt från fiktiv barnlitteratur till daglig nyhetsrapporteringen kommer att påverka vår syn på vår omvärld, på vad som är rätt eller fel och på ”den andre” och skapa de normsystem utifrån vilka vi alla lever.

Den 9 oktober, till minne av den transatlantiska slavhandeln, hålls i Malmö ett öppet kostnadsfritt seminarium. Temat för dagen är att lyfta etniska stereotyper, representation i litteraturen och visa på alternativa bilder och exempel. Om vi inte på allvar vågar granska de bilder som förmedlas, av vem de förmedlas och skapa alternativ kommer vi fortsätta reproducera fördomar och bygga upp normsystem som utestänger.