”Brödraskapet och militären är del i kontrarevolutionen”
Muslimska brödraskapet utropar sig själva som segrare i det Egyptiska presidentvalet samtidigt som presidentposten har förlorat i betydelse. Militärrådet har säkrat greppet om landet, övertagit rätten att stifta lagar och utfärdat ett grundlagstillägg som garanterar fortsatt politisk makt. (Uppdaterad)
Tidslinje
25 januari 2011 - Protesterna inleds i Egypten.
11 februari 2011 - Mubarak lämnar presidentposten.
9 oktober 2011 - 27 personer dödas när säkerhetsstyrkorna går till angrepp mot demonstration mot kyrkobränningar.
18 november 2011 - Ny våg av demonstrationer blossar upp efter att militärrådet försökt föra in ändringar i konstitutionen.
28 november 2011 - Parlamentsvalet inleds, avslutas i januari 2012, Muslimska brödraskapet får majoritet.
2 maj 2012 - Minst 20 personer dödas när militären angriper demonstranter utanför försvarsministeriet.
2 juni 2012 - Mubarak döms till livstidsfängelse för att inte ha hindrat dödligt våld mot demonstranter under revolutionens första 18 dagar.
17 juni 2012 - Presidentvalet avslutas, officiella resultatet meddelas den 21 juni.
>> Läs även Egypten väljer ny president och Demokratin hotas när Egyptens grundlag författas
Ett olycksbådande lugn har sänkt sig över Tahrirtorget i Kairo. Somliga tror att det är lugnet före stormen, medan andra hävdar att revolutionen har dött utmattningsdöden. De första siffrorna från helgens presidentval ger Muslimska brödraskapets kandidat Mohamed Mursi en knapp seger. Men inför valet tog Militärrådet kontroll över den lagstiftande makten, förlängde undantagslagarna och begränsade den kommande presidentens makt.
– Att brödraskapet accepterade beslutet att upplösa parlamentet tyder på att det finns en överenskommelse mellan dem och militären. De är både del i kontrarevolutionen, säger Ramy Sabry, styrelseledamot i Socialistiska folkalliansens, ett av de nybildade revolutionära partierna som valdes in i parlamentet men som nu blivit av med sina mandat.
Två dagar före valet kom beskeden från författningsdomstolen: att Ahmed Shafik får ställa upp i presidentvalet och att parlamentsvalet ogiltigförklarats och parlamentet därmed ska upplösas. Domslutet som gav flygvapengeneralen Shafik rätt att delta i valet – trots att han ingått i Mubaraks regering – var visserligen väntat, men beslutet att upplösa parlamentet kom oväntat. Kritiker talar om en militärkupp och menar att domarna är politiska, utfärdade av ett rättsväsende som skapats av Mubarakregimen, i syfte att garantera militärens fortsatta makt. När parlamentet upplöstes övertog militärrådet den lagstiftande makten och kontrollen över grundlagsförfattandet. Ahmed Shafik framträdde triumferande på en presskonferens i torsdags och förklarade att eran med skräddarsydda lagar nu är över.
Strax efter att vallokalerna stängde i söndags utfärdade militärrådet ett konstitutionstillägg som kraftigt begränsar presidentens befogenheter och lägger den högsta makten i händerna på militären. Tillägget ger militären full kontroll över alla militära angelägenheter och gör det omöjligt för presidenten att avsätta generaler och förklara krig. Vidare definierar dokumentet de förlängda undantagslagarna och ger militären full frihet att ingripa vid upplopp, samt skyddar dem från rättsliga påföljder vid sådana ingripanden.
Brödraskapets kandidat Mohamed Mursi förnekade i en intervju för tv-kanalen Dream 2 att det rör sig om en militärkupp. Muslimska brödraskapet riktade visserligen ett varnande pekfinger mot militärrådet i samband med att parlamentsvalet ogiltigförklarades, men uppmanade samtidigt sina väljare att fokusera på presidentvalet och gå och rösta.
Många väljare kan ha påverkats av att parlamentets upplösning. De som tidigare uppfattat brödraskapet som alltför mäktigt, med dess dominerande ställning i parlamentet och kontroll över konstitutionsprocessen, lär ha ändrat uppfattning.
– Jag gillar inte brödraskapet, men jag röstade på Mursi som en sista utväg. Med honom som president kanske vi får chans att rösta igen om fyra år, säger Fatma Adel, en av Egyptens många tveksamma väljare.
Valdeltagandet bedöms ha landat på 40 procent, men de första siffrorna visade sig kraftigt överdrivna i första valomgången såväl som i parlamentsvalet i januari, därför väntas det slutgiltiga resultatet bli betydligt lägre. En betydande del av rösterna kan också utgöras av bojkottröster. Liberaler och vänsteraktivister har förespråkat en aktiv bojkottkampanj, där båda kandidaterna kryssats för, med ett meddelande till militärrådet att lämna makten.
Även om de förväntade protesterna hittills uteblivit så kan en ny våg av protester blossa upp inom de närmsta dagarna. Revolutionskoalitioner förbereder protester mot konstitutionstillägget och militärens fortsatta grepp om den politiska makten, medan såväl Shafiks som Mursis väljare lovat att demonstrera om den andra sidan vinner.
– Vi kommer att demonstrera men jag vet inte hur stort det blir. Det är svårt att mobilisera demonstranter och få allmänheten att förstå varför konstitutionen är viktig, konstaterar Ramy Sabry.
Han tror att gatudemonstrationer till viss del tjänat ut sin roll, då de hittills bara lett till att makten ändrat form till det yttre. Istället tror han på de koalitioner och nätverk som fötts med revolutionen och säger att vägen till förändring går genom fackföreningar och lokala folkkommittéer.
Uppdatering (tisdag 19 juni kl 11.24)
