Polisen ser inga brister med att utreda sig själv | Fria.Nu
Fria.Nu

Polisen ser inga brister med att utreda sig själv

Polisen utreder anmälningar mot kollegor och ser inget problem med det. Men åklagare framhåller att det finns brister i utredningarna om poliser som diskriminerat, särskilt vad gäller bevissäkringen.

Under år 2003 tog åklagarna i Västra Götaland emot drygt femhundra anmälningar mot polisen varav sex ledde till åtal. Ingen dom utfärdades, bara två strafförelägganden. Siffrorna för tidigare år uppvisar liknande resultat.

På disciplinenheten i Göteborg arbetar Lars Brask med handläggning av anmälningar mot polisen. Han berättar att eftersom anmälningarna de tar emot rör polisen i Västra Götaland är det inte ovanligt att han och hans kollegor känner den polis som är anmäld.

- Man känner dem mer eller mindre. Men jag känner inte att jag har varit i någon beroende-situation, säger Lars Brask.

Christer Jerlebo på samma enhet ser inte heller något problem med att utredarna känner de anklagade.

- Kan man inte skilja på vänskap och arbete så ska man inte arbeta på den här enheten, säger han.

Det är polisen själv som måste avsäga sig utredningen av ett fall. Ingen annan bedömer att det är olämpligt att utredaren eventuellt känner den anklagade polisen.

Antero Sjöman på Antidiskrimineringsbyrån i Göteborg ser en stor fara med att polisen utreder anmälningar mot sig själva.

- Problemet är den kollegiala solidariteten, att man håller var-andra om ryggen. Det har oerhört stor betydelse inom polisen, säger han.

Det är ovanligt med särskilda utredare som handlägger en anmälan om diskriminering, enligt Brottsförebyggande rådet. Åklagare har framhållit att det inte sällan finns brister i utredningarna som försvårar möjligheterna att nå fram till en fällande dom. De brister som förts fram rör bevissäkrande åtgärder, som syftar till att styrka brottets rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska motiv.

Men Lars Brask på disciplin-enheten anser att kunskapen om diskriminering är väl inarbetad hos personalen, och finns 'inbakad i verksamheten' hos polisen.

- Det finns policydokument och handlingsplaner för detta, säger han. Men det finns en mättnadsgrad hos personalen. Blir det för mycket tjat så slår man döv-örat till, säger han.

Annons

Rekommenderade artiklar

Snedvridna diskussioner om diskriminering

Paulina de los Reyes tycker forskning om diskriminering har fel utgångspunkter.

- Forskningen idag bidrar till att fördjupa föreställningar om ett annorlundaskap, sa hon vid ett föredrag på Angereds teater i tisdags.

Göteborgs Fria

"Mångkultur bör avskaffas"

I välvilliga mångkulturella projekt ska invandrare integreras i det svenska samhället. Men då återskapas istället koloniala strukturer, anser Edda Manga, idéhistoriker vid Uppsala universitet.

'Alla måste hjälpa till att få bort diskrimineringen'

I Göteborg har 150 människor träffats och talat om poliser och diskriminering. Ron Hampton, polis från USA, sa:

- Man kan förbjuda diskriminering. Men man kan inte förbjuda fördomar. Det finns stora problem med rasism inom polisen. Men det är rasism som finns i hela samhället.

Ovanligt att poliser åtalas

I somras satt Aaron 'Norkii' Norville och åt glass på kajen i Göteborg. Tre poliser kom och frågade vad han hette. Norkii frågade vad poliserna hette. Poliserna tog med honom till polishuset. De låste in honom i fyllecellen. Det är en cell där de låser in personer som är så berusade att de inte klarar sig själva.

Norkii satt nykter i fyllecell

Aaron 'Norkii' Norville hävdar att han sattes helt nykter i fyllecell. Men åklagaren valde att inte inleda någon förundersökning.

© 2017 Fria.Nu