Snedvridna diskussioner om diskriminering | Fria.Nu
  • Pauline de los Reyes
Göteborgs Fria

Snedvridna diskussioner om diskriminering

Paulina de los Reyes tycker forskning om diskriminering har fel utgångspunkter.

- Forskningen idag bidrar till att fördjupa föreställningar om ett annorlundaskap, sa hon vid ett föredrag på Angereds teater i tisdags.

Reyes sitter väl upplyst längst fram på scenen. Som docent i ekonomisk historia och forskare inom diskriminering är hon också upplyst på området rasism. Och stark kritisk till sina kollegor.

- Forskare förklarar brist på integration med att människor är olika. Man sätter på sig 'olikhetsglasögon' och tolkar världen genom dessa. Istället måste man inse att problemen är strukturella, säger hon.

Paulina de los Reyes och kollegan Masoud Kamali blev uppmärksammade för två år sedan när de hoppade av den Integrationspolitiska maktutredningen. Utredningen var tillsatt av dåvarande integrationsminister Ulrika Messing för att 'beskriva och förklara hur makt och inflytande i det svenska samhället fördelar sig mellan invandrare och infödda'. Reyes och Kamali tyckte att utredningen bara befäste den felaktiga synen på skillnader mellan människor baserade på etnicitet. Även om hon tror att hennes och Kamalis avhopp blev en startpunkt för en sundare debatt, så har föreställningen om olikheter fortsatt i dagens forskning, tycker hon.

- Forskningen idag går till stor del ut på att undersöka skillnader mellan grupper, och varför vissa särbehandlas. Man lägger förklaringen hos invandraren istället för hur strukturer på arbetsmarknaden verkar.

Hon tycker att den sortens forskning skapar mer problem än den löser.

- Man har utgått ifrån tesen 'Arbete är nyckeln till integration'. Men vilket arbete är oviktigt. Det leder till att en stor grupp människor arbetar med lägre arbetsuppgifter än vad de är utbildade för. Läkare är undersköterskor eller sjuksköterskor till exempel. Det är ett enormt slöseri.

Istället vill hon synliggöra vilka egenskaper man tar fasta på när man utestänger vissa grupper på arbetsmarknaden. Vilka strukturer skapar dessa föreställningar om annorlundaskap? Diskriminering förutsätter också en tillåtande omgivning. Många har inställningen att det är naturligt att vara rädd för det man inte känner.

Att ständigt bli utsatt för diskriminerande behandlingen påverkar invandrarens sätt att bemöta olika vardagssituationer.

- Det finns en beredskap hos människor idag, de förväntar sig diskriminerande behandling. Jag vill undersöka hur människor påverkas av vetskapen att de kommer att särbehandlas, säger Paulina de los Reyes.

En kvinna i publiken berättar om den tacksamhetsskuld man som invandrare förväntas känna i kontakten med myndigheter.

- På försäkringskassan talar handläggaren om mig som 'min invandrare som jag hjälpte', berättar hon.

Och en man i publiken undrar hur hon orkar arbeta vidare, är det inte omöjligt att förändra samhällsstrukturer?

Paulina de los Reyes erkänner att det inte är lätt att komma åt djupt rotade föreställningar i samhället.

- Man måste också vara medveten om att vi redan har förkastat många inriktningar som vi tidigare arbetade efter, först assimilering, sedan integration och därefter mångfald. Nu är det diskriminering som gäller, men man måste hela tiden vara kritisk och utveckla arbetet mot rasism i nya riktningar.

Annons

Rekommenderade artiklar

"Mångkultur bör avskaffas"

I välvilliga mångkulturella projekt ska invandrare integreras i det svenska samhället. Men då återskapas istället koloniala strukturer, anser Edda Manga, idéhistoriker vid Uppsala universitet.

'Alla måste hjälpa till att få bort diskrimineringen'

I Göteborg har 150 människor träffats och talat om poliser och diskriminering. Ron Hampton, polis från USA, sa:

- Man kan förbjuda diskriminering. Men man kan inte förbjuda fördomar. Det finns stora problem med rasism inom polisen. Men det är rasism som finns i hela samhället.

Ovanligt att poliser åtalas

I somras satt Aaron 'Norkii' Norville och åt glass på kajen i Göteborg. Tre poliser kom och frågade vad han hette. Norkii frågade vad poliserna hette. Poliserna tog med honom till polishuset. De låste in honom i fyllecellen. Det är en cell där de låser in personer som är så berusade att de inte klarar sig själva.

Norkii satt nykter i fyllecell

Aaron 'Norkii' Norville hävdar att han sattes helt nykter i fyllecell. Men åklagaren valde att inte inleda någon förundersökning.

© 2017 Fria.Nu