Normbrytande nyheter
Det fria programvaruprojektet Debian är en av de äldsta GNU/Linux-distributiorna. Debian började som en samling program som distribuerades som ett fungerande GNU/Linux-system. Idag är det en av de mest använda distributionerna. Många distributioner använder även Debian som bas, till exempel flera av de som ingår i veckans programtips.
För fyra år sedan, 2007, togs de första stegen mot en alldeles ny tradition. På Göteborgs universitet, i ett rum på knappt tio kvadrat, satt en liten grupp om tre personer som skulle komma att skapa Nordens största konferens kring fri programvara, fri kultur, och ett fritt samhälle.
Det sista programtipset i serien tipsar om vad du bör tänka på när du installerar GNU/Linux själv. För många år sedan var det faktiskt ganska krångligt att installera en GNU/Linux-distribution. Idag är det väldigt enkelt.
Detta är grand finale för serien om fri programvara i Fria Tidningen. I alla fall för den här gången. Min förhoppning är att alla vid något tillfälle under seriens gång har hittat någonting relaterat till fri programvara som är intressant. Jag hoppas också att programtipsen har varit intressanta och användbara.
På internet, liksom utanför, finns det grupper som samlar tjejer och jämlikhetskämpar med liknande intressen. Ur ett fri programvaruperspektiv vill jag lyfta fram några stycken, för att visa att de finns och verkar för en friare och mer jämställd fri programvaruvärld.
Solen färgade lermurarna orangea. Till höger i gränden dök en bymoské upp. Bortom: vidsträckta, odlade sluttningar. Bakom en trädkantad bäck krökte några bönder rygg. Detta var den gamla Kalininkolchosen, dit våldet aldrig nådde. Jag åt en glass.
I Europa inklusive det forna Sovjeunionen finns sammanlagt fem reaktorer som är påbörjade efter 1986. Det ger en teknisk nivå som inte med några ombyggen i världen skulle accepteras för bilar, skriver debattören Åsa Moberg.
Den 14 maj är det teckenspråkets dag och teckenspråket firar 30 år som dövas officiella modersmål i Sverige. Trots att teckenspråket funnits så länge som det funnits döva är teckenspråket fortfarande mer eller mindre obekant för de flesta. Än mindre vet folk att teckenspråkiga döva och hörselskadade huvudsakligen räknar sig som en språkgrupp med tillhörande visuell kultur istället för att identifiera sig med sin funktionsnedsättning. Det är dags att utöka mångfalden i Sverige och inkludera teckenspråkiga som en språklig minoritetsgrupp.
© 2025 Fria.Nu
