De nya ”allt säkrare” reaktorerna finns inte
I Europa inklusive det forna Sovjeunionen finns sammanlagt fem reaktorer som är påbörjade efter 1986. Det ger en teknisk nivå som inte med några ombyggen i världen skulle accepteras för bilar, skriver debattören Åsa Moberg.
”Tänk om kärnkraft hade varit bilar” är rubriken på Roland Fagerfjälls ledarstick i Dagens Industri den 2 april. En bra tanke. Varför stanna vid önskedrömmar? Som hos Fagerfjäll: ”Kärnkraft blir aldrig helt säker, men blir allt säkrare, precis som bilen.”
Om bilar hade varit kärnkraft, hur skulle förespråkarna då försvara maskinparkens ålder? I det avseendet är de sex reaktorerna i Fukushima typiska: samtliga byggen påbörjades mellan 1970 och 1979, ungefär som de svenska, med byggstart mellan 1966 och 1980, och ungefär som i resten av världen.
I USA finns 104 reaktorer i drift, men inget av dessa byggen är påbörjade efter 1977. Det får väl kallas Harrisburgeffekten, fast lögnerna om ”en renässans för kärnkraften” genom åren spritts med sådan kraft av IAEA och andra propagandaorganisationer att ingen märkt den.
I Europa inklusive det forna Sovjeunionen finns sammanlagt fem reaktorer som är påbörjade efter 1986. Det ger en teknisk nivå som inte med några ombyggen i världen skulle accepteras för bilar. Det kan förklaras som Tjernobyleffekten. Denna har också sedan 1986 lett till en nedgång totalt i kärnkraftens bidrag till världens elproduktion. Att toppen nåddes redan 1985 framgår (kanske endast?) i franska Cea:s utmärkta årliga statistik Elecnuc, Les Centrales nucléaires dans le monde.
2008 och 2009 var första gången kärnkraftens bidrag minskade två år i rad. Tabellen, ”Evolution annuelle de la puissance nucléaire nette mondial”, Årlig utveckling av kärnkraftstillskottet i världen, sid 55, saknar rubrik på engelska, men det har detta oundgängliga häftes övriga tabeller.
Det är Cea:s statistik man ska anlita om man vill veta vad som verkligen byggs. Av de reaktorer som var i drift i världen vid årsskiftet 2009/2010 fanns endast nio som påbörjats de senaste tio åren: Tre i Japan, två i Indien och en var i Kina, Sydkorea, Pakistan och Tjeckien.
I hela världen fanns före katastrofen i Japan omkring 440 reaktorer i drift. Den siffran har varit densamma hela 2000-talet. Minst sex i Japan och sannolikt sju i Tyskland kommer att stängas nu. Om de hade varit bilar hade de varit tagna ur drift av åldersskäl för länge sen, precis som de svenska borde ha varit. De nya ”allt säkrare” reaktorerna finns alltså inte.
Källa: CEA: ELECNUC, Les Centrales nucléaires dans le monde, Edition 2010
Läs även Åsa Mobergs debattartikel "Ingen renässans för kärnkraften" (1/6-11)