Normbrytande nyheter
I 50 år har Amnesty international varit en nagel i ögat på diktatorer och andra maktfullkomliga världen över i sin kamp för mänskliga rättigheter. I samband med organisationens jubileum i helgen vittnade före detta samvetsfångar om betydelsen av Amnestys kampanjer.
Handelsminister Ewa Björling (M) och alliansregeringen skändar WHO och den Tobaksfria dagen den 31 maj genom att gå tobaksbranschens ärende för att sälja svensk hälsa och död till övriga EU-länder.
Niels Hebert har läst Mobiltelefonins hälsorisker. Fakta om vår tids största miljö- och hälsoskandal av Mona Nilsson.
Martin Holmström har sett en påfrestande överpedagogisk Guldpalmsvinnare.
Han förväntades snart avgå från sin post som IMF-chef för att ställa upp i presidentvalet i Frankrike. Av opinionsundersökningarna att döma hade han kunnat vinna. Men när Dominique Strauss-Kahn (DSK) avgick så var det från ett amerikanskt häkte, efter att ha åtalats för sexuella övergrepp mot en hotellstäderska.
För ett par veckor sedan gnällde en av mina vänner över att det inte spelades någon nyskriven konstmusik någonstans i Malmö. Han hade tittat efter, både bland flygblad och på nätet, men gått fullständig bet på tonerna han sökte. Jag sa att det säkert inte alls är så, att det visst finns. Någonstans, var vet jag inte.
Media rapporterar om ungdomar som sätter eld på bilar i Tynnered och Backa, men få har frågat ungdomarna vad de tycker. Det har nu forskarna Susanne Liljeholm Hansson och Torbjörn Forkby gjort. Fram träder bilden om förorten som både en familjär miljö och något att skämmas för. Och bilbränderna förklarar ungdomarna med brist på framtidshopp.
I rapporten Kampen för att bli någon intervjuas ett stort antal ungdomar om sin syn på hur det är att växa upp i en så kallad förort. Här är några av ungdomarnas citat.
Det ter sig svindlande, ändå helt naturligt. Vi kopplar in en sladd i väggen och på några sekunder hämtar vi en hemsida från en serverhall i USA, inleder en chattkonversation med vän i Australien och beställer en t-shirt från en butik i Tokyo. Vi hinner inte dricka första koppen kaffe på morgonen innan datorn har skickat små meddelanden ett par varv runt jordklotet utan att vi har behövt röra oss längre än ett par meter i lägenheten. Men sällan ställer vi oss frågan hur denna blixtsnabba infrastruktur egentligen fungerar, inte heller på vems villkor den tar oss till näts med en svindlande hastighet. Vem är det egentligen som bestämmer över en infrastruktur som utan att blinka hoppar mellan länder; ja till och med mellan kontinenter och ibland upp genom en satellit i rymden och ned igen?
RÄNTEKRITIK Ett människoliv om 547 år blir bara värt ett öre. Låt mig förklara varför myndigheter inte bör räkna med ränta när de gör kalkyl. När offentliga organ räknar på om en investering är samhällsekonomiskt lönsam används så kallad kalkylränta eller diskonteringsränta. Detta för att kunna jämföra priset på betalningar som är skilda i tid.
© 2026 Fria.Nu