Debatt


J Torben Staehr • Deltagare i Glokala tankesmedjan
Fria Tidningen

Den falska framtidsmatematiken

RÄNTEKRITIK Ett människoliv om 547 år blir bara värt ett öre. Låt mig förklara varför myndigheter inte bör räkna med ränta när de gör kalkyl. När offentliga organ räknar på om en investering är samhällsekonomiskt lönsam används så kallad kalkylränta eller diskonteringsränta. Detta för att kunna jämföra priset på betalningar som är skilda i tid.

Enligt Svenska kommunförbundets anvisningar är det lämpligt att bestämma kalkylräntan utifrån räntan på femåriga statsobligationer, men dagens statsobligationer är en helt olämplig måttstock att använda i längre tidsperspektiv. Den ekonomiska expansionen kommer nämligen inte att fortsätta i all framtid hur gärna vi än vill. Det är falsk matematik. När icke förnybara och icke förnyade naturresurser börjar ta slut får vi tvärtom en krympande ekonomi.

Med kalkylränta räknas en stor summa i framtiden om till en liten summa i dag. Kostnader långt in i framtiden försvinner helt. Ett lite tillspetsat exempel är Trafikverket som värderar ett slumpvis människoliv i trafiken till 21 miljoner. Med deras kalkylränta på fyra procent blir ett liv om 18 år bara hälften så mycket värt som i dag. Ett liv om hundra år blir värt 416 000 kronor i dag, medan ett liv om 547 år bara blir värt ett öre i dag!

Att räkna framtida kostnader som lägre inverkar negativt på miljön eftersom kostnader för miljökonsekvenser nästan alltid ligger långt in i framtiden. Kalkylräntan gör till exempel att kärnkraft bedöms som lönsammare än vindkraft, eftersom kärnkraftens kostnader inträffar senare.

Man kan knappast hindra privata företag från att räkna med kalkylränta. Offentliga organ, däremot, bör sätta verksamheten i centrum inte lönsamheten. Framtiden ska väga lika tungt som nutiden. Och en kostnad bör räknas som lika stor oavsett när den inträffar. Annars kommer mänskligheten knappast att överleva särskilt länge till.

Kalkylräntan är uttryck för en ansvarslöst överdriven optimism som snyltar på framtiden och miljön!

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

En jul som är god på riktigt

JULFIRANDE Vår familj delar upp julbordet på en hel vecka. En dag har vi lutfisk, en annan ål, en tredje prinskorv och köttbullar, en fjärde sylta, en femte sillbord, på själva julafton skinka och dagen efter risgrynsgröt. Man skulle också kunna doppa i grytan någon dag. På det här viset slipper man frossa så mycket och får samtidigt en förhöjd julkänsla – ungefär som en julkalender.

Fria Tidningen
Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2025 Fria.Nu