Språkbruket - eller snarare språkmissbruket - kring prostitution är ämne för en omistlig artikel i senaste numret av tidskriften Moderna Språk.
I artikeln tar S. Jeffreys upp hur prostituerades - kvinnor, män och barn av båda kön - röster förvrängs och osynliggörs i marknadsliberalismens och eftergiftsfeminismens namn. Även den mest summariska redogörelse för artikeln torde räcka för att klarlägga hur tokigt det kan bli när vi låter marknadstänkande spela fia med knuff mot humant dito.

Jeffreys visar på hur olika aktörer fifflar med såväl kvalitativa parametrar som definitioner i stora studier. Till exempel väljer man att vantolka det faktum att snart sagt varje intervjuoffer i en studie av prostituerades syn på sitt arbete säger sig trivas utomordentligt illa samt att en stor del av dem erkänner sig ha utsatts för övergrepp i tidig ålder. Detta kallar då undersökarna stigma istället för trauma. På så vis hänförs de prostituerades vanmakt och vantrivsel till samhällets syn på dem, istället för till de faktiskta psykiska konsekvenserna av genomlidna övergrepp. Och vips, så är det alltså samhället som måste göra de prostituerade till välkomna varor - för inte skulle det väl kunna vara så att vi måste ändra vår människosyn och därigenom få ett slut på dessa övergrepp som försätter människor i vanmakt?
Hur beskriver då dessa liberaliserande krafter de kvinnor som antingen luras in i prostitution eller är försatta i så miserabla ekonomiska situationer att de inte ser något annat alternativ? Jo, som 'världens hopp'! Som förkämpar för globaliseringens under! Sensationell cynism.

Jeffreys avslutar sin artikel med konkreta råd om hur vi ska bemöta språkmissbruket och det medföljande osynligggörandet. Först och främst ska vi kalla torskar prostituerare - inte kunder. På så sätt får vi klart för oss att det är just de som vidmakthåller prostitutionen: att de är i högsta grad ansvariga. För det andra ska vi ge det liberala krafter kallar 'service providers' - det vill säga 'tillhandahållare av tjänster' - den mer adekvata benämningen hallickar.

Gott så: låt oss börja där, så att vi vet vad som verkligen sker i den så kallade sexindustrin. Alla miljardintäkter i världen står sig slätt mot imperativet att bevara åtminstone ett uns av sannfärdighet.