Vinterns torra luft är en olägenhet för många. Hudens naturliga fuktighet avdunstar fortare med hudirritation som följd. Dessutom torkar den torra luften ut slemhinnor, vilket ökar risken för infektioner, och tenderar att förvärra astmasymptom.

Inomhus, där vi spenderar större delen av den mörka årstiden, blir detta än mer påtagligt till följd av att elementvärme torkar ut luften ytterligare. Luftfuktigheten i lägenheter och på arbetsplatser kan krypa ner mot 20 procent, medan vi människor mår bäst av en luftfuktighet i intervallet 40–50 procent.

En lösning för den som upplever besvär är att köpa en luftfuktare. En annan, grönare, att investera i krukväxter.

– Torr luft är ofta ett problem inomhus och växter avger vatten, säger Johan Uddling Fredin, forskare vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper på Göteborgs universitet. Processen kallas transpiration, för att kunna ta upp koldioxid måste de ha porerna öppna och igenom dem går det också ut vatten. Det är på samma sätt som när vi andas, all vår utandningsluft är mättad med vatten.

Vattnet avdunstar genom bladen, så bladrika växter är att föredra. För att nå optimalt resultat bör man införskaffa snabbväxande, och därmed törstiga, växter.

– Man ska ha en växt som är ganska aktiv, tillväxande, säger Johan Uddling Fredin. Inte någon kaktus eller tjockbladig växt, de har så väldigt lågt gasutbyte med omgivningen. Hellre då plantera någon tomat eller solros eller någon annan växt som dricker mycket. Eller kanske en pelargon.

Historiskt sett är det inte länge sedan människan i stor skala flyttade in i anpassade inomhusklimat, och vår bilogiska konstitution är fortfarande anpassad efter ett utomhusliv. Växter bidrar till att skapa ett sådant klimat inomhus. Även om effekten av att ställa några extra blomkrukor i fönstret i många fall säkert är marginell fyller växterna en funktion av luftrenare, och sydkoreanska försök har visat att benjaminfikusar är kapabla att snabbt absorbera och binda giftiga halter av formaldehyd. Formaldehyd kan finnas i våra hem i produkter där lim med formalin använts, som gardiner och spånplattor.

– Växter kan ta upp kolväten och andra giftiga ämnen och partiklar. Jag vet inte kvantitativt hur stor betydelse det har, men om man har mycket växter inomhus kommer det sätta sig molekyler på dem. De deponeras på ytorna och tas upp av bladens klyvöppningar.

Växterna fungerar också som en slags passiva luftfilter när damm och partiklar som irriterar luftvägarna deponeras på deras bladytor.

Något som däremot inte stämmer är att de gröna luftfuktarna också gör inomhusluften bättre genom fotosyntes, det vill säga genom att med solljus som energikälla bilda kolhydrater och i processen frigöra det syre vi behöver andas in.

– Det är definitivt en myt att de bidrar med syre, säger Johan Uddling Fredin. Luften är full av syre och det lilla de producerar gör ingen skillnad alls.