1999 privatiserades det första akutsjukhuset i Sverige, S:t Görans sjukhus i Stockholm. I enkätundersökningar 1998 och 2002 fick läkare, sjuksköterskor och undersköterskor besvara frågor om sin arbetssituation och sin självskattade trivsel. Resultaten visade att sjuksköterskorna upplevde att arbetstrivseln försämrades och att de i högre utsträckning än före privatiseringen övervägde uppsägning.

– Just för sjuksköterskor var det en signifikant försämring jämfört med före privatiseringen, säger Helena Falkenberg, doktorand vid Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi på Stockholms universitet.

En hypotes är att just sjuksköterskorna upplevde en försämring eftersom de har mer ansvar än undersköterskor men mindre inflytande än läkare.

– Man skulle kunna tänka sig att läkare i den här förändringsprocessen var med och påverkade mer och har haft visst inflytande, medan undersköterskorna kanske inte kände att deras arbete påverkades så väldigt mycket. Sjuksköterskorna kanske hamnade emellan, de påverkades en hel del av förändringen men kunde inte som läkare påverka processen.

Den 1 juli 2007 avskaffades den stopplag som innebar att akut- och universitetssjukhus inte får säljas till företag som avser att driva dem i vinstsyfte, och flera borgerligt styrda landsting har därefter uttryckt intresse för att privatisera hela eller delar av sin akutvård.

Helena Falkenberg menar att landsting som överväger privatiseringar bör ta till sig studiens resultat.

– Man kanske kan fundera på om det finns någon mellangrupp. Om den påverkas mycket men inte har så stort inflytande så är en sådan grupp extra utsatt och då bör man tänka på att underlätta för den gruppen.

Studiens resultat jämfördes med dem från en parallell enkätstudie som genomfördes på förvaltningsdrivna Södertälje sjukhus. Där hade arbetstrivseln istället ökat under perioden.