Det mesta pekar på att spridningen människor emellan kommer att förbli begränsad till sitt omfång, men svininfluensan lyckades trots det orsaka en medial pandemi. Och larmrapporterna skrämmer. Enligt uppgifter från Socialstyrelsen såldes under de två första veckorna efter larmet lika mycket antivirala läkemedel som under ett normalt halvår.

Rädslan är, om än inte befogad i varje enskilt fall, långt ifrån irrationell. Majoriteten av de sjukdomar som har orsakat och orsakar flest dödsfall – från digerdödens medeltida pestbakterier till dagens malariaparasiter – orsakas inte av virus. Däremot är virus betydligt mer svårbekämpade än sjukdomsframkallande mikroorganismer. Detta då de reproducerar sig inne i den smittade organismens celler, där de är skyddade mot exempelvis antibiotika. Läkemedelsforskningen inom området virus ligger långt efter den inom området bakterier, och det första antivirala läkemedlet registrerades inte förrän i början av 1980-talet.

Skräckscenariot är ett virus som kombinerar hög komplexitet och dödlighet med snabb och effektiv spridning. Vissa virusstammar av ebola har noterats för en dödlighet på upp till 90 procent. Om dessa skulle kunna spridas luftburet, som en vanlig förkylning, skulle konsekvenserna bli svåröverskådliga.

Till skillnad från bakterier och parasiter är virus, enligt de flesta definitioner, inte någonting levande. De kan förvisso både föröka och anpassa sig, men är icke-cellulära och saknar egen metabolism. De är submikroskopiska – ett normalt virus är omkring 100 gånger mindre än en genomsnittlig bakterie – och utgör den minsta biologiska enhet som kan infektera en levande organism. Virus är också den vanligaste biologiska enheten på jorden, och förekommer i sådant antal att de aldrig kommer låta sig räknas. En ensam droppe havsvatten kan innehålla en miljard olika virus. En uppskattning gör gällande att det i världshaven finns en miljon biljoner biljoner unika virusstammar.

Bakgrunden är virusens oefterhärmliga förmåga att mutera. Virus kan ta upp nya gener från de organismer de angriper, byta gener med andra virus och i vissa fall – vilket gäller för exempelvis influensavirus – förändra sin egen genstruktur genom intern omsortering.

Ett influensavirus innehåller runt tio gener, att jämföra med människans omkring 20 000. Bakom svininfluensan, H1N1, ligger troligtvis både genkorsning mellan virus och omsortering, skriver amerikanska National centre for biotechnology på den blogg där de publicerar resultaten av sina studier av virusstammen. H1N1 är, menar forskarna, ”en produkt av omsortering mellan minst två varianter av svininfluensa. En av dessa varianter har några gener med egna unika historier, inklusive länkar till stammar av fågelinfluensa och mänskliga H3N2, en cirkulerande säsongsinfluensa”.

Trots förmågan att mutera är det svårt för virus att gå från att infektera djur till att infektera människor. Det kräver anpassning till en ny kroppstemperatur och att viruset utvecklar nya vägar att smitta.

Bevisligen har såväl fågel- som svininfluensa spridits från djur till människa och därefter vidare från människa till människa. Men stammarna blir sällan livskraftiga. Fågelinfluensan föranledde aldrig mer än några hundra dödsfall. Hittills har drygt 5 000 personer insjuknat i svininfluensa, med drygt hundra dödsfall som följd. Det är långt färre dödsfall än vad ”vanlig” influensa årligen orsakar i Sverige.