Åsa Lundquist, Folkhälsoinstitutets projektledare för det nationella tobaksuppdraget, drar efter andan innan hon besvarar frågan om vilka effekter tobaks- rökning får på samhällsnivå.

– Det är så långtgående effekter att det påverkar alla aspekter av vårt samhälle. Arbetsgivarna har till exempel stora kostnader eftersom folk som röker är sjukskrivna mer än andra och samhället får därigenom ett kostsamt produktionsbortfall till följd av rökning. Det finns även en miljöpåverkan, framför allt i de länder där man odlar tobaken, men också här där man kastar fimpar och skräp på gatorna. Det finns en rättviseaspekt, det är främst barn och kvinnor som arbetar med odlingen under dåliga förhållanden. Förutom hälsobiten och den förödelse det kan skapa för den enskilde individen och dess anhöriga.

I Sverige pekar kurvorna för rökning nedåt. Sedan 1980-talet har en miljon människor i Sverige slutat röka. Men fortfarande röker drygt 900 000 personer – elva procent av männen och fjorton procent av kvinnorna – dagligen.

Grupper med låg utbildningsnivå och låg inkomst samt utlandsfödda är överrepresenterade i statistiken över rökare. Allra högst är andelen dagligrökare inom gruppen kvinnor med svår ekonomisk situation, där var tredje röker.

Åsa Lundquist menar att det är viktigt att de social skillnaderna uppmärksammas.

– Det är en stor utmaning som vi står inför, mycket handlar om att vi är tydliga med vilka grupper i samhälle som behöver vårt stöd. Ofta är det så att beslutsfattare rör sig i sådana miljöer där man inte brukar tobak och därför inte ser det här problemet med att vissa grupper använder mer tobak än andra.

En åtgärd som visat sig fungera är prishöjningar.

– De som är mest priskänsliga är lågavlönade och ungdomar, säger Åsa Lundquist. Om man höjer skatten är det fler som slutar i de grupper som röker mest.

En annan åtgärd som varit framgångsrik internationellt är information i bildform som på cigarettpaketen varnar för tobaksrökningens hälsokonsekvenser. I år står dessa varningsbilder i fokus för Världshälsoorganisationens årliga kampanjdag mot tobaksrökning.

– Man har sett att varningsbilder påverkar väldigt mycket särskilt bland lågutbildade. De når fram till människor som kanske har svårare att ta till sig ett skriftligt budskap. Kombinationen text och bild blir mer effektiv.

Sverige har undertecknat en ramkonvention från Världshälsoorganisationen om att införa dessa bilder på cigarettpaketen. Åsa Lundquist ser gärna att konventionens riktlinjer implementeras skyndsamt.

– Min personliga åsikt är att vi ska införa dessa bilder så fort som möjligt. Det är ett sätt att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper. Det viktiga är att vi tar fram bilder som funkar på den svenska marknaden. Det kommer säkert bli en blandning av avskräckande och informativa bilder. Men de flesta blir nog avskräckande, det är inte så vackert att dö i tobaksmissbruk.