I Kongo-Kinshasa (DRK) pågår just nu en av de största humanitära katastroferna i världen. Varje dag dör 1 200 människor av svält, våld eller sjukdom, enligt Sida. Men omvärldens fokus är helt inriktat på de kommande president- och parlamentsvalen som ska hållas i landet den 30 juli.
I Sverige fattades nyligen beslut om att via EU bidra med fredsbevarande trupper till FN-insatsen MONUC. Styrkan ska befinna sig i landet över valet och ytterligare sex månader.
I dag styrs Kongo-Kinshasa av en övergångsregering, med president Joseph Kabila i spetsen. Den bildades vid ett fredsavtal efter det inbördeskrig som härjade i landet 1998- 2003. Alla väpnade grupper samlades då under enad flagg, och har sedan dess tillsammans styrt landet. Armén är en förening av olika miliser och arméer som krigat mot varandra och mot befolkningen. I går gick deras redan förlängda mandat ut.
Oroligheterna riskerar att öka när legitimiteten för den sittande regeringen upphör. Den svenska regeringen understryker att trupperna endast ska användas i fredsbevarande syfte. Men man varnar samtidigt för demonstrationer och folkligt missnöje inför den internationella närvaron i landet, trots regeringens demonstrationsförbud. Tilliten till den kongolesiska polisen och militären är också överraskande stor, med tanke på de grova övergrepp mot befolkningen som dokumenterats i ett otal rapporter från olika instanser, inklusive UD.

Anders Lindström, operativ chef vid Försvarsmakten, vill inte förutse vad som kan hända när kongolesiska styrkor möter demonstranter.
- Det är inte de svenska truppernas uppgift att gå in och skjuta mot den kongolesiska armén. Deras uppgift är att skydda valprocessen, det vill säga de människor som har hand om valet.
Mulenga Nyunyi, asylsökande från Kongo-Kinshasa, menar att det är tydligt vems trygghet som prioriteras i konflikten. Bland annat ska trupperna placeras i huvudstaden Kinshasa, trots att östra Kongo är mest konfliktdrabbat.
- Kabila och övergångsregeringen befinner sig i Kinshasa. Dessa kommer att skyddas i första hand. Ingen bryr sig om alla de människor som skjuts ihjäl ute i landet av rebellgrupper tillhörande Kabilas styrka.
Det finns många tveksamheter inför det stundande valet. Utöver demonstrationsförbudet har medlemmar i oppositionspartier tvingats sitta i husarrest utan att ha anklagats för någonting. En annan märklig omständighet är att kongoleser i utlandet inte får möjlighet att rösta. Man vet inte heller hur många invånare landet har, siffran pendlar mellan 60 och 70 miljoner.
Förutsättningarna är alltså inte de bästa för inrättandet av fria och demokratiska val, trots att de utmålas som den viktigaste komponenten för en framtida fred. Enligt Mulenga Nyunyi bygger valen på fusk och en vilja från Europa och USA att släta över problemen som finns i landet.
- Valen är arrangerade, det är bara formen för styret som ändras. I ett demokratiskt val måste alla parter inkluderas och röstregistreringen kontrolleras. Och innan det måste landets infrastruktur byggas upp och den humanitära situationen lindras.
Det finns många intressen inblandade i konflikterna i Kongo-Kinshasa, inte minst europeiska. Kolonialismen sätter fortfarande sin prägel på landet och internationella storföretag tjänar betydande summor på att exploatera landets rika naturtillgångar.
Trots de senaste årens oroligheter har utvinningen av olja och mineraler kunnat fortskrida, och många bedömare menar att rebellgruppernas härjningar och korruption inom övergångsregeringen har varit en tillgång för västvärldens företag.
Enligt Sida visar också FN:s medlemsländer mer entusiasm över att bidra ekonomiskt till valen än till att lindra den humanitära katastrofen.