Det har varit ett seminarium om miljörättvisa i Stockholm. Miljöförbundet Jordens Vänner och Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm ordnade seminariet. Man talade om att man måste tänka på att miljöpolitiken ska vara rättvis mot människor. Det tänker man sällan på nu. Det är mer buller och farliga föroreningar där fattiga människor bor än där rika människor bor.
James Throgmorton är professor i stads- och regionalplanering på universitetet i Iowa. Han har skrivit en bok som heter Story and sustainability (2003). Han säger:
- Fler människor måste kunna vara med och planera ett miljövänligt samhälle.

Throgmorton forskar i hur man kan få en mer miljövänlig utveckling i samhället som vi lever i. Vi lever i ett liberalt samhälle där pengar är mycket viktiga. Throgmorton säger att vi har tittar för mycket på pengar och teknik. Han säger att vi behöver tänka på till exempel social rättvisa och anti-rasism också.
- Man kommer inte att kunna bygga miljövänliga städer om man inte tänker på miljörättvisa, säger han.
Vi tänker ofta att problem med miljön är lika allvarliga för alla människor. Men vi ser problemen på ett sätt om de drabbar människor som har makt. Vi ser dem på ett annat sätt om de drabbar människor som inte har makt.
Throgmorton berättar om industri-området Rubbertown i Louisville i USA. Där bor nästan bara svarta människor. I Rubbertown finns en stor gummi-fabrik som släpper ut mycket gift. Därför får många människor cancer i Rubbertown.
Man har mätt utsläppen från fabriken. Men de som mätte utsläppen ville hjälpa fabrikens ägare. De sa att utsläppen inte var farliga, trots att människor fick cancer och dog av dem.
Det blev en debatt om Rubberville. Men debatten handlade inte om att gummifabriken släpper ut gift. Den handlade om varför människor bodde kvar i Rubberville. De som bor i Rubber-
ville har inte råd att flytta.
- Man diskriminerade dem för att de bor i ett område som de vita har lämnat, säger James Throgmorton.
Även i Sverige ser man allvarligare på miljöproblem som drabbar rika vita människor. Men det finns olika åsikter om saken. Karin Bradley är doktorand på KTH. Hon säger:
- I Sverige har vi gjort mycket för en rättvis miljö. Vi har inga giftiga industrier. Här handlar det om större grönområden och bättre kollektivtrafik.
Klas Rönnbäck från Miljöförbundet Jordens Vänner säger:
- Det finns nästan ingen miljörättvisa i Sverige. Miljörörelsen vill skydda naturen från människorna. Man säger att man vill ha bättre grönområden, men man glömmer bort människorna.
Klas Rönnbäck berättar om två saker som har hänt i olika delar av Stockholm. I områdena Tensta, Rinkeby och Hjulsta bor många människor som har lite pengar. Vägen E18 går förbi Tensta, Rinkeby och Hjulsta. Man har planerat att göra vägen bredare. Sesam skrev om vägbygget i februari i år.
Människor som bor i närheten har protesterat, men man bygger ut vägen ändå. I andra delar av staden bygger man stora vägar i tunnlar för att det inte ska bli smutsigt och bullrigt. Men E18 ska inte byggas i en tunnel. Det är för dyrt, säger Vägverket. Tensta, Rinkeby och Hjulsta får sämre luft, mycket buller och mindre grönområden.
- Motorvägen skadar hälsan hos människorna som bor där. Ändå bygger man den inte i en tunnel. Det handlar om pengar, säger Klas Rönnbäck.
I stadsdelen Bromma bor många människor som har mycket pengar. Man planerade att bygga en återvinningscentral där. Människor som bor i närheten protesterade och man byggde återvinningscentralen på ett annat ställe.
Varför lyssnar politiker mer på människor från ett rikt område än på människor från ett fattigt område? Det finns olika svar och olika lösningar på problemet.
- Vi är alla en del av samhället, säger James Throgmorton. Boende och experter. Minoriteter och majoriteter. Vi måste inse det, annars förlorar vi alla.