Den största boven i dramat var TV4 som ådrog sig flest fällningar, allt som allt 17 stycken, följt av Sveriges television med 16 stycken och Sveriges radio med 9 stycken fällningar.

På tidningssidan fälldes en av våra mest respekterade dagstidningar, Dagens Nyheter, flest gånger. DN ådrog sig fem anmälningar under 2004. Tvåa på listan var Expressen med fyra anmälningar. På delad tredjeplats kom Aftonbladet och skvallertidningen Se & Hör med tre anmälningar vardera.

Sammanlagt fälldes 40 tidningar under året för att inte ha respekterat god publicistisk sed.

TV4s informationschef Göran Ellung att detta är ett ovanligt högt antal fällningar för kanalen. I vanliga fall brukar Sveriges Television ligga högst, trots att det inte är en kommersiell station.

- SVT har blivit fällda fler gånger för partiskhet, något som vi ser som ett allvarligare brott än att vi bryter en film för reklaminslag, säger Göran Ellung.

Göran Ellung tror också att det beror på tv-mediets genomslagskraft.

- Tv har en större genomslagskraft och därför får vi också ett högt antal fällningar.

Göran Ellung tycker ändå att det är bra att fler människor anmäler brott mot de pressetiska reglerna.

- Det visar att vi har en allmänhet som bryr sig och som också granskar oss, som vi granskar makthavare och andra, säger han.

Cecilia Renfors, chef för Granskningsnämnden, menar att det som tv- och radioföretagen främst fälls för är partiskhet, men också det som kallas 'otillbörligt gynnande'. Det betyder att ett varumärke syns i bild utan att det har relevans för programmets innehåll.

- Det kan vara att en programledare har en logotyp på tröjan, eller att det i samband med sportevenemang syns för många logotyper, säger Cecilia Renfors.

Att anmälningarna har ökat tror Cecilia Renfors beror på att det har blivit lättare att anmäla ett tv- och radioprogram, inte på att medierna gör större misstag nu än tidigare.

- Sedan 2002 går det att skicka in en anmälan på nätet och sedan dess har vi sett en ökning av anmälningar från allmänheten, säger hon.

Enligt Kersti Söderberg, Allmänhetens biträdande pressombudsman, är det svårt att säga vilken sorts anmälning som är vanligast mot tidningar.

- Ofta handlar det om en omotiverad namnpublicering, eller att en person blir utpekad för brott i ett för tidigt skede. Ibland gäller det ett företag som känner sig utpekat och gärna vill försvara sig, säger Kersti Söderberg.

- Däremot går det att se ett mönster från år till år att kvällstidningarna brukar ligga högt på listan. Även tidningar som Se & Hör brukar ligga högt med ett par fällningar, säger hon.

Om en tidning eller annat medium fälls för att ha 'åsidosatt god publicistisk sed' måste tidningen publicera POs beslut i frågan i den egna tidningen. Tidningen ska också betala en expeditionsavgift som delfinansierar Pressombudsmannens och Pressens Opinionsnämnds verksamhet.

Journalistförbundet har under året utrett om det skulle vara möjligt att bilda en ny 'medienämnd' som ska hantera alla sorters anmälningar. Tanken är att nämnden ska bli allmänhetens kanal om de vill klaga på enskilda journalister eller medier. Utredningen konstaterar att de pressetiska reglerna måste förändras, men att det krävs en ny organisation för att dessa regler ska bli hanterbara.

Men det tycker Cecilia Renfors verkar vara ett krångligt system.

- Granskningsnämnden är en statlig nämnd och de andra tre är självreglerade institutioner. Först måste vi veta ifall alla fyra i så fall ska bli statliga eller tvärtom. Efter det kan vi diskutera frågan. Men det bestämmer ju inte vi, utan det måste gå genom regering och riksdag först, säger Cecilia Renfors.