Normbrytande nyheter
I söndags blev Gröna Lund Rosa Lund när Pride-veckan avslutades med en dag i nöjesparken. Elaka tungor påstår att de fyra dagar innan dess i gayghettot på Tanto inte är mycket annat. I alla fall har kritiken äntligen visat resultat och man har försökt att också erbjuda musik som faller tjejerna i smaken.
Det är inte kommunismen som ska göra världen rättvis, inte heller anarkismen. George Monbiot rekommenderar något så radikalt som demokrati. Fast en global demokrati märk väl. Diskussionen känns fräsch och fri, något som händer alldeles för sällan i den globala rättviserörelsen. Det är lätt att se bristerna i olika system, alla är de ofullkomliga. Men demokratin är, menar George Monbiot, det minst dåliga alternativ vi har.
För att kunna vara en reell motvikt till kapitalet måste demokratin också globaliseras och inte bindas till nationalstaten. Men först måste demokratin demokratiseras. Monbiot vill se ett världsparlament, en global clearingunion och ett organ för rättvis handel. Det första och största steget är världsparlamentet. Kapitalet ska i slutänden tvingas arbeta för människorna i stället för tvärtom. Tvångets tidsålder ska ersättas av samtyckets.
'Demokratin är det enda som inte globaliserats', inleder Monbiot sin bok med. Han utmanar läsaren med vad han tror ska ses som ett motbjudande förslag.
Men så är alls inte fallet. Hans resonerande rör sig metodiskt från punkt till punkt. Monbiot tillhör själv den globala rättviserörelsen, men menar att den är på väg åt fel håll. I stället för att fly globaliseringen ska man utnyttja den. Tankarna känns inte nya, men vågade i sin öppenhet.
Alternativrörelsen präglas alldeles för mycket av revirpinkande och inkrökta diskussioner som alltför ofta bara tjänar till att bekräfta det man redan tycker. Monbiots manifest, även om det känns mer som en debattbok, är uppfriskande i all sin vidsynthet. För hur ofta vågar man ifrågasätta nästan allt det man tror på. Framför allt: i vilken grad agerar man i enlighet med sina ideal? Med Monbiots ord: 'om vi tillhör en global rättviserörelse, som vi säger oss göra, måste vi vara beredda att förlora vår egen nations makt genom att se till att världen drivs på ett sätt som gynnar oss'.
Är du beredd?
Vi avslutar sommarföljetongen Den vidrige med detta nummer.
Jag står för val och publicering av denna bok, ingen annan.
Mitt val baserades dels på det 'förtryck' - det vill säga censur - boken hade blivit utsatt för. Och dels för att jag tror att yttrandefriheten är viktigare än någonting annat. SFT måste ge utrymme för det mest avvikande, även när det gör ont.
Läser man det första kapitlet av Den vidrige orkar man inte fortsätta. Någon har sagt att du bara vill provocera och att det inte finns något verkligt konstnärligt arbete bakom det du skriver. Alla kan inte tolka det som gömmer sig bakom det vulgära och blodiga i dina böcker. Vad säger du till dem?
Efter förra årets succépremiär går KOMBAT nu in på sitt andra år. Alla filmintresserade som gillar att se queerfilm på bio, häng med! Hetaste queerfilmerna från jordens alla hörn presenteras på zita i Stockholm. I år bekantar vi oss lite extra med våra nordiska
grannländer genom ett stort seminarium kring queerfilm i Norden under lördagen.
All information på www.kombat.info
Peace and Love i Borlänge startade i slutet av 1990-talet med den uttalade ambitionen att motverka våld, rasism och främlingsfientlighet i Dalarna. Metoden har varit temabaserade musikfestivaler med ett ständigt budskap om mångfald, gemenskap och förståelse. Efter att ha varit förlagd till en restaurang för att sedan flyttats till Folkets park har festivalen sedan tre år huserat i stadens centrum.
Jag minns att mina föräldrar läste psykoanalytikern och författaren Thomas Böhm i samband med sin skilsmässa i början av nittiotalet. Sedan dess förknippar jag honom med krisande fyrtioåringar och som en händelse handlar hans nya roman Bortresta om just detta.
Den satiriska Anastasia Wahls Den vidrige är en väldigt medveten text. Det är en text skriven av en uttråkad författare, som vill driva med den genre den påstår sig ha som sin hemort - Manhattan-deckarna (se pastischen i omslagslayouten). Som driver med de traditionella inhemska gråsosseaktiga kriminalhistorierna.
Om jag hade fått läsa en kort tidningsnotis som hade berättat om Den Vidriges olika kapitel så hade jag förmodligen sett så gott som varje kapitel i boken som en scen där kvinnor blir utnyttjade och där män utnyttjar, jag hade sett texten som snaskig, kladdig porr med brutala våldsinslag.
Den amerikanske filmaren Michael Moore har fått minst lika mycket ris som ros i media, framför allt på hemmaplan. Aldrig någonsin har en dokumentärfilm granskats så hårt av omvärlden som hans senaste film, Fahrenheit 9/11. Kanske just på grund av detta lyckades filmen, som hade amerikansk premiär i helgen som gick, spela in hela 21,8 miljoner USD första helgen, vilket gör den till 'tidernas mest inkomstbringande dokumentärfilmslansering', enligt New York Times.
© 2025 Fria.Nu