Stockholms Fria

Hbt-kulturen blommar

I söndags blev Gröna Lund Rosa Lund när Pride-veckan avslutades med en dag i nöjesparken. Elaka tungor påstår att de fyra dagar innan dess i gayghettot på Tanto inte är mycket annat. I alla fall har kritiken äntligen visat resultat och man har försökt att också erbjuda musik som faller tjejerna i smaken.

På 'pridehuset' Mondo kunde man få veta mer om allt mellan HBT-sexhimlen och jordens orättvisor. Och om man kanske gäspar vid tanken av ännu en dragshow fanns det kulturevenemang som var unika. Teatergruppen KUNQ framträdde med självskrivna texter som skildrar situationer i icke-heterosexuella ungdomars liv. Enstaka medlemmar får utrymme för sina berättelser, samtidigt som ensemblen får föreställningen att smälta ihop till en helhet.

Till formen mer klassisk teater visades i ramen för lilla Moonbow-festivalen med den svenska urpremiären för pjäsen Mr. Green får besök av Jeff Baron. Här möts en bitter och ledsen gammal man och en homosexuell Yuppie. Båda är judar, men kan en "faygele" vara en bra jude? I en blandning av komik och allvar skildras hur de motsträvande närmar sig varandra och förändras i mötet med den andre. Gästerna från Finnland hade förtjänat en större publik.

I och med att "homosexuella" och "snälla" kombineras till en präktig rimma har efterfrågan på radikal HBT-kultur inte precis vuxit. Gästerna i en av homosexuella socialister arrangerade debatt om en homokultur bortom mainstream konstaterade att inte alla vill dyka ner i schlagers yran. Som artist kan det dock ha en baksida att bli nischad som homofolket har sket i hur det låter. Vi vill inte bara spela på gayfeministqueerfester. Musiken ska få stå för sig själv sa V-Gurra från rappgruppen Backroom Matches

Poeten Hanna Hallgren behöver inte oroa sig över att inte nå ut till en stor publik eftersom det är helt enkelt omöjligt med lyrik.

När musikdinosauriern Jan Hammarlund tyckte att det radikala förs nuförtiden fram av unga flator var det ingen som sa emot. Som en bekräftelse besöktes debatten om att vara artist och aktivist på Mondo av massor med kvinnor samt tre biologiska killar. Antingen är kulturaktivism en kvinnofråga eller så är killar inte intresserade i att lyssna i vad kvinnor har att säga.

Stacyann Chin, Del LaGrace Vulcano, Alix Olson och Doria Roberts, alla med anknytning till USA, fick en ganska splittrad Sverigebild. Är det svårare att vara aktivist i Sverige eftersom vi har det så bra och eftersom vi inte har en George Bush? Andra tyckte det var dags att se realiteten bakom drömbilden. Det blev också tydligt hur mycket ilska det finns bland kvinnor med invandrarbakgrund över att bli osynliggjorda hela tiden.

Det gäller att kräva och skapa uttrycksutrymme – och om att utnyttja den:

Sångerskan Doria Roberts ser en utmaning i att inte bara predika till de troende och var glad över att få spela på stora scenen i parken. Att få betald gav henne möjligheten att uppträda gratis på Moonbow-avslutningsfesten.

Ur debatten om kulturradikalism växte förslaget till en HBT-kulturfestival under vintern. Samtidigt finns idén att "importera" Queerstock-festivalen. Hur det än blir med det – behovet finns, artister finns, och det finns en publik. Men SAS sponsrar nog inte det.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Filmspråk som en dans med tystnaden

Pirjo Honkasalo är en av de främsta företrädarna för den så kallade auteur-filmen, som kan ses som djupt personlig konst med ett karaktäristiskt filmspråk. Hennes nya film Melancholia 3 rum har vunnit två priser på filmfestivalen i Venedig och får biodistribution i 14 länder - en enorm framgång för en dokumentärfilm.

Melancholia 3 rum visar barnens utsatthet i Tjetjenienkrigets skugga. Filmens tre rum består av militärakademin i Kronstadt, där småpojkar drillas till soldater, ett sönderbombat Groznyj och ett barnhem i Ingusjien.

Jag mötte Pirjo Honkasalo, en kvinna som vet vad hon vill. Och vad hon inte vill!

Stockholms Fria

Positivt undantagstillstånd i Berlin

En gång per år uppstår i Berlin vad en tysk journalist kallade för ett 'positivt undantagstillstånd'. Staden älskar sina invandrare, invånarna som annars älskar att kritisera strålar som solen och rottweilern som ligger mitt i folkmängden har en blomkedja runt halsen. När 'Karneval der Kulturen' firas för nionde gången har den vuxit till stadens mest populära gatufest.

Stockholms Fria

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu