
Under två års tid har Teater Galeasen på Skeppsholmen renoverats. Under exilen har frigruppen gjort ett flertal samarbeten med andra teatergrupper, till exempel Kommunistiska manifestet och Ulrika Maria Stuart Med Teater Tribunalen.
Lars Lerin kan knappast anklagas för att vara en konstnär som kämpat för att nå strålkastarljuset. Hans skygghet är väl känd och han har i intervjuer berättat om sina sammanbrott och om hur han fått gömma sig inför stora utställningar för att han inte klarat anspänningen.
Den 8 november är det Fars dag och Nationalmuseum tar tillfället i akt att fira.
Mary Andersson, arbetarförfattaren som uppmärksammade Sverige på farorna med asbest, är aktuell på nytt. I Boken Den vingabrödna berättar hon om de 50 arbeten hon hunnit med under sitt 80-åriga liv.
Vid Karl Johansgatan i Majorna låg tills för några år sedan en av Sveriges få arkitektritade bensinmackar. Den byggdes och invigdes som BP-mack 1955, ritad av Sidney White och PA Ekholm i senfunkisstil, med ett stort utskjutande pulpettak som genom sin sinnrika konstruktion höll sig uppe utan stöttepelare. Macken stod kvar fram tills 2001. Då den sågs som arkitekturhistoriskt intressant, monterades den ner som en byggmodell istället för att rivas, och delarna lades i ett förråd. FRIA har spårat macken och återfann den i Växjö där den blivit en institution för arbetsmarknadsåtgärder, återvinning, och integration.
Som nybliven exilgöteborgare och nyinflyttad stockholmsbo, har jag sett fram emot att utforska de nattliga sfärer jag helst rör mig i - svartklubbarna. I Göteborg har jag aktivt följt klubbarnas lavinartade utbredning de senaste åren och självklart trott att det i huvudstaden skulle stå både fler och större fester till buds. Väl inflyttad i Stockholm dröjer dock inte länge förrän jag till min stora besvikelse slår upp ett dystert reportage i Dagens Nyheter. Den proklamerande rubriken? ”Rädslan får Stockholm att festa vitt”.
”En av de verkligt stora grafiska romanerna, jämförbar med Marjane Satrapis Persepolis eller Art Spiegelmans Maus”, skriver förlaget om Alison Bechdels Husfrid, som tre år efter utgivningen i USA nu iklätts svensk språkdräkt. Det är ett minst sagt anspråksfullt påstående, och det gjorde mig redan från början skeptisk.
Om hällristningar är forntidens kulturella fossiler. Vad blir då samtidens och framtidens? Keramikern och ”fossilforskaren” Paula von Freymann ger en del av svaret i sina verk. På besök i hennes ateljé får FRIA en uppvisning i hållbar konst.
Vad har hänt med kvinnobilden sedan 1921? Med skönhetsideal, yrkesliv och självbilder?
© 2025 Fria.Nu