Normbrytande nyheter
I storsatsningen Trä 2013 undersöker Virserums konsthall vilken roll arkitekturen kan spela i ett hållbart samhälle. Konsthallen agerar sedan flera år tillbaka aktivt för fler träbyggnationer och en starkare skogsindustri. Det är delvis av egenintresse – chefen är skogsägare och skogen har traditionellt varit viktig för bygden.
Journalisten och historikern Henrik Arnstad tecknar i sin nya bok fascismens historia, från födelsen i Italien fram till i dag. I bakgrunden ligger hela tiden en vilja att kasta ljus över samtida rörelser, inte minst Sverigedemokraterna.
I juni är det tolv år sedan de dramatiska dagarna kring EU-toppmötet i Göteborg. Radioteatern storsatsar på temat med en tiodelad teaterserie. Regissören Åsa Melldahl tycker att tiden är mogen att dramatisera händelserna.
Den utvisningshotade konstnären Narek Aghajanyan besöker Uppsala i maj för ett samtal om situationen i hemlandet Armenien. Samtidigt ställer han ut sin abstrakta konst – orsaken till att han tvingades fly.
Nazismen och kriget, de allierades vedergällningsbombningar och det påföljande armodet, frön av det mörka tankegodset som virvlar omkring är trots allt ganska avlägset här. Men för den som upplevt det närmare är det som en diffus närvaro inte olikt det man kan känna i ett sällan bebott sommarhus. Plötsligt knäpper det till någonstans. Förnuftet säger en att det rör sig om små förskjutningar i träväggarna. Ändå vågar man inte riktigt blunda.
När Hanna Lager samlade böcker till sitt bibliotek upptäckte hon att det inte fanns någon bra webbsida med information om feministisk litteratur. Hon startade då en egen sida som senare utvecklades till bloggen Feministbiblioteket. I dag får hennes blogg uppemot 10 000 träffar i månaden och tvåan i Hammarby sjöstad är överfull med böcker.
Det antimilitaristiska nätverket Ofog anordnar under våren ett antal vandringar i Stockholm, där de pekar ut vapenrelaterade platser och berättar om platsernas funktion. SFT följde med på den första vandringen som gick från Karlaplan till Centralen.
Jonas Engman, etnolog på Stockholms universitet, berättar för Frias läsare varför vissa typer av skurkar – som Robin Hood – framställs positivt i det folkliga berättandet.
Sedan legenden om Robin Hood uppstod på 1300-talet har historier om generösa stråtrövare fascinerat människan. Kanske är de särskilt populära i svåra ekonomiska tider, kanske förkroppsligar tjuvarna den lilla människans önskan att ta kontrollen över sitt eget liv. Gustav Berg har nosat reda på några samtida Robin Hood-figurer.
På andra sidan sundet har nu fyra av sex utlovade avsnitt av tv-programmet Bla
© 2025 Fria.Nu