72 kommuner i Sverige saknar idag en enda redaktion. För tio år sedan var siffran 58. Under tiden har fem koncerner lagt beslag på två tredjedelar av alla tidningsredaktioner som finns kvar.

Siffran kommer från Institutet för mediestudiers kommundatabas, som kartlagt landets redaktioner sedan 2015. Sedan dess har antalet sjunkit med omkring 21 procent, från ungefär 570 till 450. kommundatabas.mediestudier.se

Det som försvinner är inte bara papperstidningar från förra sekelskiftet. Det är också små webbredaktioner, enmansprojekt, hyperlokala sajter som startade med ambition och dog inom ett par år. Omkring 40 procent av de nystartade medierna sedan 2015 har redan lagts ner igen.

Fem ägare, hela kartan

Bonnier News Local, Gota Media, NTM, Erna och Stampen. Fem koncerner som tillsammans kontrollerar två tredjedelar av landets tidningsredaktioner.

Bonnier intar en särställning även inom den gruppen. Under 2024 och 2025 köpte Bonnier och Erna in sig i varandra, precis som Bonnier och Gota gjort tidigare. Resultatet: omkring 60 procent av dagstidningarna tillhör Bonniersfären. Koncernen har redaktionell närvaro i knappt hälften av landets kommuner. dagensmedia.se

Ett korsägande med NWT Media offentliggjordes i slutet av 2024 och slutfördes i juni 2025 efter Konkurrensverkets godkännande. Bonnier News Local fick 30 procent av NWT Media Holding, NWT fick 15 procent av Bonniers lokaltidningsbolag. Totalt ger Bonnier News Local ut nästan 60 titlar, samägda med norska Amedia och Gota Media. mediemyndigheten.se

I Västra Götaland och Halland ger Stampen ut Göteborgs-Posten och 15 andra titlar. Majoritetsägare är Polaris Media, noterat på Oslobörsen. Största ägarna där: norska Schibsted Media med 29 procent och svenska NWT.

Stödet går till de stora

Under 2024 fördelade Mediestödsnämnden cirka 810 miljoner kronor. Bonnierkoncernen fick 29 procent av potten för 31 titlar. NTM Media fick 15 procent för 17 titlar. Stampen fick 10 procent för 15 titlar.

Gratistidningar tilläts börja ta del av mediestödet för två år sedan. Knappt tio procent av potten 2025 gick till gratistidningar utanför de stora koncernerna. Det har haft en viss effekt på antalet lokalredaktioner, liksom SVT:s expansion med nya redaktioner. Men mängden avvecklade redaktioner har inte minskat.

Kommunen utan bevakning

Mediestudier har i ett decennium skickat en enkät till kommunernas kommunikationsavdelningar. Svaren visar ett tydligt mönster: när en redaktion försvinner från en ort upplevs bevakningen som sämre, även om kommunen fortfarande bevakas av lika många medier som tidigare.

Bäst fungerar bevakningen i mellanstora kommuner. Sämst i storstäder och små kommuner. De 72 kommuner som helt saknar redaktionell närvaro kännetecknas ofta av mindre centralorter och glesbygdsläge.

Mellan 2004 och 2016 nästan halverades antalet lokalredaktioner i Sverige. Forskning har visat att det i första hand var lokala redaktioner som försvann, och att den journalistiska bevakningen av de aktuella orterna minskade när redaktionerna upphörde.

Vad händer när ingen tittar

En kommun utan lokalredaktion är en kommun där upphandlingar passerar utan granskning. Där byggnadsärenden avgörs utan att någon journalist sitter i salen. Där kommunfullmäktiges beslut inte når väljarna förrän det är för sent att påverka.

De hyperlokala initiativ som dykt upp har i huvudsak etablerats i områden med redan befintlig medienärvaro, på platser med tillgång till en stark lokal reklammarknad. De har kort livslängd och hög omsättning. Deras andel av de totala reklaminvesteringarna är fortsatt liten.

En sak sticker ut i enkätsvaren: gratistidningar upplevs som bättre på att bevaka sin kommun än betaltidningarna. För andra året i rad.

Ägarkoncentrationen är inte en abstrakt mediefråga. Den är en demokratifråga som avgör vem som granskar makten i 290 kommuner. Just nu är svaret: i 72 av dem, ingen.