I riksdagsvalet 1992 deltog 91 procent av Sveriges röstberättigade befolkning. Tio år senare hade den siffran sjunkit till 80 procent.
Forskningen är ense om att - om än inte om hur - förutsättningarna för demokratin förändras. Det intresse av förändring detta borde föranleda hos det representativa politiska systemet lyser dock med sin frånvaro.
I tider av lågt valdeltagande talar politiska makthavare oftare om skyldigheten att rösta än om hur den politiska arenan ska vidgas för att kunna rymma fler former av deltagande.
Åsikterna må går isär när det gäller fastighetsskatt, fildelning
eller föräldraförsäkring, men vad gäller parlamentarismens förträfflighet råder närmast totalt konsensus bland riksdagens partier.
Det är ett synsätt som enligt vissa är historielöst, enligt andra direkt farligt.