Den 17 september blev Stockholms län blåare. När rösterna i kommunvalen var räknade stod det klart att det blå blocket hade slagit det röda i inte mindre än 21 av 26 kommuner.
Ordföranden i Botkyrka kommunstyrelse, Katarina Berggren (s), förklarar de borgerliga valframgångarna med en stark moderat medvind.
- Det har ju blåst högervindar och man har röstat på Reinfeldt i ganska hög utsträckning. Rikstrenden har fått genomslag på kommunal nivå. Många kommuner är oerhört välskötta, men det har inte väljarna sett när man gått för att rösta, säger hon.

I Botkyrka fick hon och partikamraterna dock fortsatt förtroende. I statistiken utmärker sig kommunen i ett flertal avseenden. Den har den lägsta medelinkomsten och den lägsta genomsnittliga förmögenheten i länet. Det är också den kommun som röstat rödast, och den kommun där valdeltagandet varit som lägst.
Kommunstyrelsens ordförande Katarina Berggren (s), pekar dock hellre på att valdeltagandet faktiskt ökat med 1,3 procentenheter i jämförelse med förra valet.
- Vi har varit ute och mött oerhört många människor, pratat med dem och försökt förklara vad socialdemokratisk politik är. Jag tror att det bidragit till att valdeltagandet ökat i Botkyrka, säger hon.

Traditionellt gör partier på vänsterkanten bäst resultat i socialt utsatta valkretsar, där väljarna är som svårast att mobilisera. För högerpartier är mönstret det motsatta. I Stockholms mest välbeställda kommuner med hög genomsnittlig inkomst och förmögenhet är valdeltagandet högt. Och nästan alla lägger sin röst på ett borgerligt parti.
I Danderyd, Täby och Vaxholm fick moderaterna mer än hälften av rösterna och kan bilda ensam majoritet. Kommunerna kvalar in på plats ett, tre och nio på listan över Sveriges rikaste.
- Vi har egentligen så långt jag kan minnas tillbaka haft egen majoritet eller ett mandat därifrån, så folk kanske röstar av gammal vana. Men det är väl också att de tycker att moderaterna för en bra politik. Du kan nästan inte klaga på någonting i Danderyd, för skatten är låg och all omsorg finns, säger Inger Ström-Biling (m), ordförande i kommunfullmäktige i Danderyd.

Under valnatten beklagade en besviken Wanja Lundby-Wedin det låga valdeltagandet. Det faktum att svårmobiliserade väljargrupper som av hävd röstar till vänster inte gått till vallokalerna låg inte bara bakom socialdemokraternas nederlag, utan är även ett nederlag för demokratin. Även om LO-ordföranden inte anförde samma resonemang efter förra valet, då deltagandet var än lägre men utgången gynnade socialdemokraterna, så får hon medhåll av Daniel Helldén.
Han är lektor vid statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet och menar att det låga deltagandet bland socialt utsatta grupper är ett demokratiskt problem, även på kommunal nivå.
- De här grupperna är sällan medvetna om att deras deltagande har en betydelse, det är en del av utanförskapet. De ser inte vänsterpartierna som något som kan hjälpa dem, hela det politiska systemet ligger utanför deras livssfär, säger han.

Att mobilisera dessa väljare är svårt. De stora insatser som gjorts inför såväl detta som det föregående valet har ännu inte gett några tydliga resultat.
- Det enda som brukar höja valdeltagandet inom vissa grupper är om man förbättrar deras allmänna situation så att de ges möjlighet att tänka och agera politiskt, men det är ju ett betydligt större projekt än att skicka ut extra valbroschyrer, säger Daniel Helldén.
Samtidigt som dessa gruppers bristande valengagemang är till men för de röda partierna försvagas tendensen att människor röstar efter klass. Daniel Helldén menar att detta måste analyseras innan man kan dra några mer exakta slutsatser, men tillåter ändå sig själv att spekulera.
- Moderaternas prat om sig själva som det nya arbetarpartiet kan ha gett effekt. Sedan kan man se att många varit avogt inställda till Göran Persson och att det också kan ha påverkat.