Läs mer på Syre!
Synpunkten
:
Anders Chorell

Kungahuset in i vår tid

Kungahuset har ju varit på tapeten som aldrig för det senaste året. Det har varit bröllop, kaffeflickor, pensionsfödelsedagar och porrklubbsbesök. Funderar på om de blåblodiga någonsin haft ett så hektiskt år. Det skapar ett fascinerande medielandskap, för ett kungligt bröllop gör varje respektabel tidning till en sladdrig skvallerblaska och ger man ut en avslöjande bok förvandlas samma tidning till en moraliskt upprörd tabloid.

Fria Tidningen
Synpunkten
:
Anders Chorell

Lördagar i mars

Ibland vaknar jag på morgonen och har färdats bakåt i tiden. Det är lördag 1 mars 1986, jag har gått upp före mina föräldrar. I väntat på Gomorron Sverige dricker jag choklad och läser i senaste Bamsetidningen. Jag är elva år. Just den här morgonen, som ni vet, blir det inget Gomorron Sverige och alltså ingen tecknad film. Programmet är inställt på grund av att Olof Palme har mördats under natten.

Fria Tidningen
Synpunkten
:
Anders Chorell

90-talet revisited

På sistone har jag tänkt mycket på 90-talet. Det sägs ju ibland att allt går i cykler, det som är inne i dag är ute i morgon och så håller det på. Den populärkulturella evighetsmaskinen är 60-talet som kommer och går mest hela tiden i mode och musik. Den där John Lennon kunde snickra popmelodier. Men nu är det 90-talet som är på uppgång. Mycket märkligt. Marcus Birros bok Att leva och dö som Joe Strummer fick mig att inse att man kan vara nostalgisk kring 90-talet. Men det var ju alldeles nyss? Det är en bitterljuv känsla att förstå att man håller på att bli gammal.

Fria Tidningen
Synpunkten
:
Anders Chorell

Snart är det val igen

Vilseled oss och kalla det reklam”. Poeten Claes Andersson skrev en gång en dikt om hur orden, det politiska språket används för att kontrollera oss. Rader av typen ”Förtingliga oss och kalla det levnadsstandard”, ”Gör oss hemlösa och kalla det regionplanering” förklarar att det viktiga är vad saker och ting kallas. Jag tänker titt som tätt på den där dikten när jag tar del av mediebruset. Det är ju inget konstigt det där att orden är en viktig del av politikens metod. Ibland blir jag till och med förbannad på våra politiker för att de är så dåliga retoriker. Men ändå, det kan väl inte bara handla om orden?

Fria Tidningen

Fattigare utan bibliotek

Hela mitt liv, nästan, har jag bott alldeles nära ett bibliotek. En händelse som liknar en tanke, brukar man väl säga. Jag tror i och för sig att jag skulle ha tillbringat ungefär lika mycket tid där ändå, men visst har närheten hjälpt till. Bibblan har alltid varit ett slags home away from home.

Fria Tidningen

Mästerligt reportage från Tamas
Recension

Man behöver bara säga ord som Chile-kuppen, Olof Palme och arbetskraftsinvandring så förstår alla att Sverige har och alltid har haft en generös och solidarisk invandringspolitik. Fast det stämmer ju inte riktigt. Det hände något där i början av 2000-talet och det fick sin kulmen i skandalen med de apatiska flyktingbarnen. Det var en väldigt märklig svängning i den officiella retoriken. Plötsligt lät företrädarna för regeringen mer eller mindre likadant som de högerextremister man samtidigt sa sig vilja bekämpa. Allt detta reds ut på ett mästerligt sätt i Gellert Tamas nya bok De apatiska.

Göteborgs Fria

Kulturkrönikan: Skeva bilder av förorten

Nu bränner de bilar i förorten och plötsligt är segregationen tillbaka på dagordningen. Mer sällan pratar man om integration. Det är så mycket enklare med segregation, lättare att peka på och sen gå vidare. Och det finns rätt mycket att peka på i Göteborg. Sociologen Ove Sernhede säger i GP att ungdomar i förorten i stor utsträckning inte ser sig som göteborgare, utan som boende i sin respektive förort. Frågan är ju också om de ses som göteborgare, om förorten i nordost är en del av goa glada Go:teborg.

Göteborgs Fria

Sidor

© 2025 Fria.Nu