Sedan 2019 har ett enda ord styrt vem som egentligen lyder under svensk spellag: "riktas". Nu försvinner det. Från 2027 gäller i stället om svenska spelare faktiskt kan delta. Och det förändrar spelplanen juridiskt.

Gråzonen som ingen ville äga

Spelinspektionen uppskattar att ungefär två tredjedelar av allt spel som svenska spelare lägger hos olicensierade sajter faktiskt sker på spelsidor som inte riktar sig till Sverige enligt lagens definition. Och därmed tekniskt sett är lagliga trots att de saknar svensk licens. Det är en siffra som säger allt om hur illa riktningskriteriet har fungerat.

Riktningskriteriet innebär att man bedömer om ett spelbolag aktivt riktar sin verksamhet mot den svenska marknaden, till exempel genom att erbjuda svenska som språk, acceptera insättningar med svensk valuta eller genom marknadsföring i Sverige. Låter rimligt på papper. Men Spelinspektionen har haft svårt att bevisa att spelbolag aktivt riktar sig mot svenska kunder, speciellt då olicensierade aktörer har blivit mer sofistikerade och undviker uppenbara kopplingar till Sverige som svensk text eller valuta. Spelinspektionen kan inte agera mot spelbolag som tillhandahåller olicensierat spel som inte är olagligt. Det finns med andra ord en gråzon på spelmarknaden mellan den lagliga spelmarknaden och den olagliga spelmarknaden. Den gråzonen är nu officiellt på väg bort.

Vad deltagarkriteriet faktiskt innebär

I stället för att fokusera på om ett onlinespel riktas till Sverige ska spellagens tillämpningsområde utgå från ett deltagarperspektiv, där kärnfrågan är om personer som befinner sig i Sverige kan delta i spelet. Riktningskriteriet ska alltså ersättas av ett deltagarkriterium.

Det låter som en liten justering. Det är det inte.

Deltakarkriteriet innebär att alla spel där personer i Sverige kan delta omfattas av svensk spellag, även om spelbolaget inte aktivt marknadsför sig mot svenska spelare. Syftet är att stänga kryphålen som gjort det möjligt för utländska casinon att undgå svensk reglering. Med det gamla systemet låg bevisbördan i praktiken på Spelinspektionen att visa att bolaget riktade sig hit. Nu vänds logiken. Riktningskriteriet ska alltså ersättas av ett deltagarkriterium. För att inte omfattas av spellagen krävs det att onlinespelbolag vidtar ändamålsenliga och effektiva åtgärder för att förhindra deltagande från Sverige.

Det är bolaget som måste bevisa att det stängt ute svenska spelare. Inte myndigheten som måste bevisa att bolaget försökte nå dem.

Betalningsförmedlare och administrativa aktörer ska kunna hållas ansvariga om de medvetet hjälper olicensierade bolag. En ny presumtionsregel slår fast att personer som bor eller vistas i Sverige antas verka härifrån när de förmedlar betalningar till sådana bolag. Om de inte kan bevisa motsatsen. Förslaget är alltså inte bara en teknisk omformulering. Det är ett aktivt skift av ansvar.

Spelinspektionens nya verktyg

Du kanske undrar: vad kan myndigheten faktiskt göra med det här? Mer än tidigare, är svaret.

Under andra kvartalet 2026 fortsatte Spelinspektionen arbetet mot aktörer som misstänks erbjuda spel utan svensk licens. Nya tillsynsärenden inleddes och flera aktörer rättade sig under handläggningen, vilket innebär att tillsynsärendena avslutades utan vidare åtgärd. Det är en signal om att tidig tillsyn kan ha effekt. Men också att systemet i dag är reaktivt snarare än förebyggande.

Spelinspektionen har slutredovisat ett regeringsuppdrag om vilka åtgärder onlinespelbolag utan svensk licens kan vidta för att effektivt förhindra deltagande från Sverige. Den rapporten blir grunden för vad som faktiskt räknas som "ändamålsenliga åtgärder". Det vill säga vad ett bolag måste göra för att slippa hamna under lagen.

– Vi ser att tydlig information och tidig kontakt kan leda till att aktörer rättar sig, säger Ewa Gabrielsson, utredare på Spelinspektionen. Det är en försiktig formulering. Marknaden förändras snabbt, och analyser visar att marknaden för olicensierat spel förändras snabbt. Aktörer kan ändra arbetssätt eller använda flera webbplatser. Främjandeförbudet breddas till att täcka betalningslösningar och liknande tjänster. Det är ett direkt svar på att olicensierade bolag länge kunnat ta emot svenska kortbetalningar utan att Spelinspektionen haft tydlig grund att ingripa mot betalningskedjan.

Vad förändringen betyder för den som spelar

Juridiken är en sak. Verkligheten för den som faktiskt spelar är en annan.

Spel hos olicensierade aktörer kan vara mer riskfyllt för spelaren eftersom det inte alltid finns begränsningar vad gäller insättningar och förluster. Det är inte heller möjligt att stänga av sig från olicensierat spel genom det nationella självavstängningsregistret Spelpaus.se. Stödlinjens rådgivare tipsar om blockeringsprogram för personer som spelar på olicensierade sidor. Dessa program fungerar för de flesta mobiltelefoner, surfplattor samt datorer och blockerar tillgången till spelsidor. Det är ett lapptäcke, inte en lösning. Syftet med Stödlinjen är att förebygga riskbruk eller beroende av spel om pengar genom telefon- och webbaserade stödinsatser.

Frågan som återstår är om ett förändrat kriterium i lagtext faktiskt når den spelare som sitter hemma och klickar sig förbi alla varningsskyltar. Lagen kan sluta gråzonen. Vad den inte kan göra är att förklara varför gråzonen var så lockande från början.