Tretton spelbolagschefer har skrivit under ett gemensamt brev till regeringen. Målet: stoppa ATG:s förslag om differentierad spelskatt. Striden handlar om miljarder, men argumenten handlar om hästar.

ATG vill sänka sin egen skatt. Det är den korta versionen. Den långa versionen är mer sofistikerad: hästnäringen behöver skyddas, onlinespel är farligare, och staten kan faktiskt tjäna mer pengar om skatten differentieras. Tretton andra spelbolag håller inte med. De har skrivit till Finansdepartementet och kallar förslaget "huvudlöst".

Så här ser konflikten ut.

Hästen som sköld

ATG ägs av Svensk Travsport och Svensk Galopp. Bolaget står för över 90 procent av intäkterna till trav- och galoppsporten. Drygt 2 miljarder kronor per år pumpas in i näringen: 36 banor, 32 travskolor, 16 000 hästar, 4 000 licensierade tränare. Det är en infrastruktur som sträcker sig över hela landet och som i praktiken är beroende av ATG:s utdelning.

När regeringen 2023 föreslog att höja spelskatten från 18 till 22 procent räknade ATG ut att utdelningen till hästnäringen skulle minska med över 200 miljoner kronor årligen. Bolaget avstyrkte förslaget i sitt remissvar och lanserade en alternativ modell: behåll 18 procent på hästvadslagning, höj till 26 procent på kommersiellt onlinespel. Staten skulle få in mer pengar, hästarna skulle klara sig, och spelarna skulle styras bort från farligare produkter.

Det låter nästan välvilligt. Men siffrorna berättar en annan historia. I ATG:s tredje kvartal 2025 kom 77 procent av nettointäkterna från hästspel. Bara 10 procent från casino. Differentieringen är alltså i princip en skattesänkning riktad mot ATG:s egen kärnverksamhet, finansierad genom en skattehöjning på konkurrenternas produkter.

Kanalisering: det verkliga slagfältet

BOS, Branschföreningen för Onlinespel, har samordnat motståndet. Generalsekreterare Gustaf Hoffstedt argumenterar med kanaliseringsgraden, alltså hur stor andel av spelandet som sker på den licensierade marknaden.

– Spel på hästar har en kanaliseringsgrad på mellan 98 och 99 procent. Onlinekasino har enligt de mest optimistiska bedömningarna en kanaliseringsgrad på mellan 72 och 82 procent, säger Hoffstedt i BOS skrivelse till regeringen.

Logiken är enkel: hästspel behöver ingen skattesänkning eftersom nästan alla redan spelar licensierat. Onlinekasino har däremot ett verkligt problem med att spelare vandrar till olicensierade sajter. Höjer man skatten där, ökar risken att ännu fler försvinner ut ur systemet.

Spelinspektionens senaste uppskattning placerar den totala kanaliseringsgraden på 85 procent. Regeringens mål är 90. Det målet har aldrig uppnåtts sedan omregleringen 2019, förutom under de allra första månaderna.

Staten som förlorare

Regeringens egen promemoria, Fi2023/02665, beräknade att en höjning till 22 procent skulle ge 539 miljoner kronor i ökade skatteintäkter. BOS menar att beräkningen är bristfällig. Ingen analys gjordes av förlorade intäkter när spelare migrerar till olicensierade sajter. Ingen kalkyl över ökade kostnader för spelmissbruk som följer av att konsumentskyddet försvinner.

ATG:s alternativmodell lovar högre intäkter än regeringens förslag, men bygger på ett antagande: att onlinekasinospelare inte reagerar på prisökningar. Det strider mot det mesta vi vet om hur kanaliseringen fungerar.

Samtidigt finns en obekväm sanning för ATG:s motståndare. Före omregleringen 2019 betalade ATG 35 procent skatt på sitt spelöverskott. Bolaget har redan fått en rejäl skattesänkning genom reformen. Att nu kräva ytterligare lättnader, finansierade av konkurrenterna, är en position som kräver starka argument. Hästnäringen är det starkaste ATG har.

Vem skyddas egentligen

BOS skriver i sin skrivelse att ATG:s argument om riskspelare är "på sin höjd schematiskt". Data visar att för riskspelare är alla spel riskspel, även hästspel. Differentieringen styr inte bort från farliga produkter. Den gynnar ett bolag som redan har en kanalisering på 99 procent.

Hoffstedt sammanfattar positionen: att sänka skatten där kanaliseringen redan är stark och höja den där den är svag vore obegripligt, åtminstone för den som sätter konsumentskyddet främst.

Frågan är om någon i den här striden sätter konsumentskyddet främst. ATG skyddar hästnäringen, som råkar vara bolagets existensberättigande. De tretton spelbolagen skyddar sin egen marginal, som råkar vara hotad av skattehöjningar. Staten vill ha intäkter. Spelarna vill ha låga priser.

Ingen av parterna har hästarna eller spelarna som egentligt mål. De har dem som argument.