Spelbolagen ska koppla upp sig rätt, men vem betalar när det går fel?

Sedan den 1 augusti 2026 gäller ett nytt regelverk som styr hur licensierade spelbolag rent tekniskt måste kontrollera om en kund är avstängd via Spelpaus. Föreskriften lämnar inte längre utrymme för egna lösningar. Och historien visar att när integrationen fallerar är det inte bolagen som drabbas hårdast.

Vad SIFS 2026:3 faktiskt kräver

Sedan den 1 augusti 2026 gäller föreskriften SIFS 2026:3, som förändrar hur licensierade svenska spelbolag tekniskt måste kontrollera om en kund är avstängd via Spelpaus. Föreskriften gäller allt licensierat spel om pengar. Kontrollen mot avstängningsregistret ska ske via tilldelade API:er, och räknas som genomförd först när ett bekräftat svar kommit tillbaka.

Det låter tekniskt. Det är tekniskt. Men bakom koden finns 136 440 personer.

I dag visar Spelpaus att 136 440 personer är avstängda från licensierat spel i Sverige. Det är människor som aktivt valt att stänga dörren. Systemets uppgift är att se till att dörren förblir stängd.

Den nya föreskriften SIFS 2026:3 ställer konkreta krav på hur kontroller ska genomföras i praktiken. Bland annat måste svenska spelbolag använda sina individuella anslutningsuppgifter, så kallade Actor ID och API-nycklar, som tilldelas av Spelinspektionen. Spelinspektionen ställer krav på att rätt API används beroende på kontrollens syfte. Kontroller kopplade till marknadsföring får endast göras via särskilda marknadsförings-API:er, medan registrering och inloggning måste verifieras genom API för login och spelarkonton. Fram tills nu har licensierade operatörer haft ett visst utrymme att själva utforma hur de tekniskt kontrollerar en spelare mot Spelpaus-registret. Den nya föreskriften tar bort den flexibiliteten.

Ansvaret följer licensen, inte leverantören

En stor del av spelbolagens tekniska infrastruktur drivs av externa plattformsleverantörer. Det är ett faktum branschen länge kunnat gömma sig bakom. Inte längre.

I den nya föreskriften framgår att licenshavare måste använda sina egna unika anslutningsuppgifter vid varje kontroll mot Spelpaus-registret. Det gäller även om operatören använder externa plattformsleverantörer eller tredjepartsföretag för delar av den tekniska driften. En viktig del i regelverket är att ansvaret alltid ligger kvar hos licenshavaren. Även om kontrollerna outsourcas. Om en extern part utför kontrollen måste operatörens egna anslutningsuppgifter användas. Det innebär att operatörer fortsatt bär det fulla ansvaret för att reglerna följs, oavsett teknisk lösning eller leverantör.

Det är en tydlig signal. Spelbolaget kan inte peka på sin underleverantör och säga att det var deras fel. Licensen är bolagets, ansvaret är bolagets.

Kostnaden för att bygga och underhålla integrationen bär operatören. Obligatorisk integration med Spelpaus kräver teknisk infrastruktur och underhåll. Regelbundna revisioner och rapporteringskrav från Spelinspektionen tillkommer. Det är inte gratis. Men det är ett villkor för att få verka på marknaden.

Historiken är inte smickrande

Att reglerna behöver skärpas beror inte på att allt fungerat fint. Redan under spellagens första månader 2019 var bristerna uppenbara.

För första gången sedan den nya spellagen trädde i kraft delade Spelinspektionen ut böter till spelbolag för att de brutit mot den. I båda fallen handlade det om avstängningsregistret Spelpaus och att spelare, trots att de varit avstängda, kunnat spela hos bolagen. Genesis hade använt fel metod för att ansluta sig till Spelpaus och hade felaktigt format för svenska personnummer. Nio dagar tog det att åtgärda felet, och när räkningen kom landade den på fyra miljoner kronor. Paf fick 100 000 kronor för en bugg som åtgärdades inom ett dygn.

AG Communication, helägt dotterbolag till Aspire Global, fick en varning och en sanktionsavgift om 3 miljoner kronor för att bolaget inte haft en fungerande anslutning mot Spelpaus. – Det ska vara kännbart, annars tappar det sin kraft, om man får en sanktionsavgift som inte betyder någonting. Det ska också stå i paritet med allvarlighetsgraden och det här är något som är ytterst allvarligt, sade Spelinspektionens dåvarande pressansvarige My Hamrén. Ett licensierat bolag som inte blockerar en avstängd spelare korrekt riskerar sanktionsavgift och i allvarliga fall återkallad licens. Spelinspektionen har vid upprepade tillfällen agerat mot licenshavare som brustit i kontrollen, vilket är en del av skälet till att integrationen mot registret är teknisk och automatiserad snarare än manuell.

Luckor som syns från andra hållet

Medan myndigheten mäter svarstider och API-anrop lever de som stängt av sig med konsekvenserna av systemets brister. Stödlinjen, som erbjuder kostnadsfri och anonym rådgivning, möter dem som fallit igenom.

Stödlinjen är en nationell stödinsats för personer med spelproblem och deras anhöriga. De erbjuder anonym och kostnadsfri rådgivning via telefon och chatt, och utbildade rådgivare kan ge information, motivationsstöd och vägledning till vidare vård om det behövs. Enligt Folkhälsomyndigheten har 45 000 personer mellan 19 och 87 år spelproblem, 56 000 personer har en förhöjd risk för spelproblem och 236 000 personer har en viss risk för att få problem med spel om pengar. Självavstängning är ett verktyg, inte en behandling. Men ett trasigt verktyg är värre än inget alls.

Spelberoendes Riksförbund har arbetat med frågorna i över 20 år och är tydliga med att de vill synas i debatten. Att förbundet är politiskt obundet innebär inte att de håller sig undan. Tvärtom försöker de vara aktiva och höras i debatten kring spel om pengar, och de söker samverkan med andra intressenter för att göra det.

Fler skärpningar på väg

SIFS 2026:3 är inte slutstationen. På den tekniska sidan vill Spelinspektionen slå ihop dagens två separata regelverk till ett enda, med krav på automatisk utloggning vid inaktivitet och på pålitlig elektronisk identifiering. Inte bara vid registrering av ett konto, utan vid varje inloggning. Branschen hade att lämna synpunkter senast den 10 augusti 2026, vilket innebär att både de tekniska Spelpaus-kraven som redan trätt i kraft och det bredare spelansvarsförslaget just nu rör sig genom samma regulatoriska pipeline nästan samtidigt. En Riksrevisionsgranskning visade att antalet initierade tillsynsärenden sjunkit kraftigt, från 263 år 2019 till 58 år 2023, och att mer än 40 procent av licensierade operatörer inom kommersiellt onlinespel riskerar att aldrig bli inspekterade under en hel licensperiod. Täckningsgraden för onlinespel landade på 11,9 procent år 2023, och enbart 29 procent av genomförda inspektioner ledde till faktiska ingripanden.

Tätare regler hjälper bara om tillsynen hänger med. Det är frågan som föreskriften inte besvarar.