I augusti strejkade Wolt-bud i Köpenhamn två gånger på en vecka. Kraven: mänsklig styrning istället för algoritm. I Stockholm växer missnöjet bland Foodoras 6 000 bud.

– Det handlar om att vi inte kan avbryta en order utan att straffas, säger en av de strejkande i Köpenhamn till tidningen Fagbladet 3F.

Fredagen den 14 augusti ställde sig ett 20-tal matbud från Wolt utanför McDonalds i Frederiksberg. Det var den andra punktstrejken på en vecka. Veckan innan hade 30 bud gjort samma sak vid Amagercenteret. Strejkkommitténs uttalande listar vad de protesterar mot: låg prissättning, dåligt underhåll av appen, svårigheter att avbryta ordrar och avsaknaden av rättigheter och skydd.

Allt det där har en gemensam nämnare. Algoritmen.

Appen bestämmer, budet lyder

Plattformsekonomin bygger på att en algoritm fördelar arbete, sätter priser och styr tempo. Budet ser inte hela bilden. Vet inte varför en order dyker upp, varför priset sjunker, varför appen plötsligt inte fungerar. Det finns ingen chef att gå till. Bara en skärm.

Wolt svarar, via sin presskontakt till Fagbladet 3F, att de tar situationen på allvar och söker en öppen konstruktiv dialog med buden. Samma formulering användes efter den första strejken den 7 augusti.

I Stockholm är läget annorlunda men inte bättre. Foodora tecknade 2021 ett kollektivavtal med Transportarbetarförbundet, men det omfattar bara cykel- och mopedbud. De som kör bil eller jobbar på lagret står utanför. Sex tusen bud i Sverige styrs av en app som bestämmer rutter, tid och betalning utan insyn.

Robotar istället för löner

I mars 2025 rullade de första leveransrobotarna ut på Södermalms trottoarer. Femton stycken, i samarbete med det estniska bolaget Starship, i sex kilometer i timmen. Snart även i Solna och Sundbyberg.

Transportarbetarförbundet var inte imponerade.

– Man hade ju kunnat lägga pengar på att höja lönen eller byta ut cykelflottan istället för de här matrobotarna, säger Sirin Celik, utredare på förbundet, till SVT.

Starships vd Ahti Heinla lyfter istället energieffektiviteten. En genomsnittlig robotleverans tar mindre energi än att koka en kastrull med vatten, menar han.

Det är ett svar på en fråga ingen bud ställt.

Strejken som metod

Punktstrejkerna i Köpenhamn är medvetet riktade mot stora kedjor. Community House Copenhagen, som stödjer buden, skriver att de strejkande valt McDonalds framför små oberoende restauranger. Budskapet riktas uppåt, mot plattformarna, inte mot krogarna.

Det är en taktik som känns igen. När Tesla-arbetarna i Sverige strejkade från oktober 2023 mötte de ett företag med oändliga resurser. IF Metall tvingades till slut ge upp efter att Tesla köpt ut de sista strejkande. LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä kallade det unikt: ett företag lett av världens rikaste man, med ett agg mot fackföreningar, som använde sina pengar för att bryta strejken.

Plattformarna har samma logik. Obegränsat kapital, ingen lokal förankring, ingen skyldighet att förhandla. Algoritmen behöver inte sitta vid ett förhandlingsbord.

Vad händer i Stockholm?

Foodoras bud har organiserat sig genom Transport. Kollektivavtalet finns, men det är smalt. Robotarna rullar. Appen styr. Och i Köpenhamn har buden visat att det går att stanna upp, kliva av cykeln och säga nej.

Sirin Celik på Transportarbetarförbundet ser teknologin som oundviklig men vill att pengarna går till människorna först. Cykelflottan är sliten. Lönerna halkar efter.

– Man hade ju kunnat lägga pengar på att höja lönen, säger hon.

Roboten kan inte ringa på dörren eller gå upp för trappor. Den kan inte strejka.