Spelpaus stoppar inte vid gränsen
Över 138 000 personer har stängt av sig från spel via Spelpaus. Men avstängningen följer inte med när spelare söker sig till sajter utan svensk licens. Det är ett hål i systemet som branschen, myndigheterna och behandlare länge vetat om. Och fortfarande inte löst.
Skyddet som stannar vid licensgränsen
Vid utgången av det första kvartalet 2026 var närmare 138 000 personer avstängda via Spelpaus. Det är ett verktyg som faktiskt används, och som många beskriver som ett steg mot att ta tillbaka kontrollen. Men det finns en viktig begränsning som sällan syns i de officiella siffrorna.
Spelpaus omfattar bara bolag med svensk licens. Spel hos olicensierade aktörer utanför det svenska systemet blockeras inte av spärren.
Det betyder att en person som aktivt valt att stänga av sig fortfarande kan nås av spelreklam, fortfarande kan registrera konto och fortfarande kan förlora pengar. Hos bolag som aldrig behövt förhålla sig till svenska regler. Flera deltagare i en kvalitativ studie berättade att Spelpaus hjälpt dem att ta kontroll över sitt spelande. Samtidigt beskrev de osäkerhet kring tjänstens räckvidd, framför allt när det gäller olicensierade spelsajter som inte omfattas av avstängningen. Problemet visas tydligt i Sveriges Radios dokumentärserie "Kasinoläckan". Dokumentären ger en osminkad bild av hur olicensierade spelbolag drar nytta av sårbara konsumenter och kringgår skyddssystem som Spelpaus, som är utformat för att hjälpa personer med problem.
Myndigheten jagar mellanhänderna
Spelinspektionen är inte overksam. Men verktygen är begränsade och metoderna hos de olicensierade operatörerna förändras snabbt.
Sedan den 1 augusti 2026 gäller en ny föreskrift, SIFS 2026:3, som förändrar hur licensierade svenska spelbolag rent tekniskt måste kontrollera om en kund är avstängd via Spelpaus. Det stärker kontrollen inom licenssystemet. Problemet är att det är just det. Inom licenssystemet. Operatörer utan svensk licens berörs inte.
Mot dem arbetar Spelinspektionen på ett annat sätt: via mellanhänderna. Under det andra halvåret 2025 hanterade Spelinspektionen nio tillsynsärenden som rör främjande av olagligt spel. Det handlar om olika former av marknadsföring och betalningsförmedling som gynnar aktörer utan svensk spellicens.
De nio ärendena riktades mot både webbplatser som visat marknadsföringsbanners för olagligt spel och mot influencers som marknadsfört sådana aktörer. Spelinspektionen förelade Sinovum Media AB att sluta visa reklam för namngivna olicensierade spelsajter på synonymer.se, den svenska synonymordbok som är en av landets mest besökta referenssajter. Föreläggandet förenades med ett vite på 600 000 kronor. Flashback Media Group AB, utgivare av flashback.org, fick ett föreläggande den 17 december 2025 med ett vite på 130 000 kronor och samma femtondagarsfrist. Båda förlorade. Den 3 mars 2026 avslog förvaltningsrätten båda överklagandena i parallella domar och slog fast att bannerannonsering för sajter som saknar svensk licens utgör främjande i spellagens mening.
Det är en seger. Men Spelinspektionens egen utredare Ewa Gabrielsson är tydlig med att marknadsföringen inte upphört. Marknadsföringen är en av flera vägar för konsumenten in till det olicensierade spelet. Därför är arbetet mot främjande en viktig del av vår tillsyn. Vi ser att tydlig information och tidig kontakt kan leda till att aktörer rättar sig, säger Ewa Gabrielsson, utredare på Spelinspektionen. Spelinspektionen ser en risk för att marknadsföringen flyttas från öppna plattformar till slutna grupper på bland annat Discord. I sådana forum kan influencers dela affiliatelänkar, rekommendera insättningsmetoder och beskriva hur geografiska blockeringar kan kringgås. Slutna grupper gör det svårare att upptäcka och dokumentera marknadsföringen.
Betalningsblockeringen som inte täcker allt
En av de mer konkreta åtgärderna mot olicensierade sajter är betalningsblockering. Spelinspektionen har enligt spelförordningen skyldighet att hålla betaltjänstleverantörer informerade om vilka som har licens enligt spellagen. Tanken är att banker och kortföretag ska kunna neka transaktioner till bolag som saknar licens.
Spelinspektionen pekar ut betalningslösningar som ett viktigt område. Myndigheten vill kunna agera snabbare mot företag som hanterar insättningar och uttag till olicensierade spelsidor. I rapporten till regeringen i mars 2026 föreslår myndigheten hårdare regler på just det området.
Men blockeringen har sina gränser. Kryptovalutors ökande acceptans hos nya spelbolag utan svensk licens gör betalningsblockering allt svårare att upprätthålla. Utländska spelbolag kringgår enkelt begränsningarna genom VPN och kryptovalutor, och det tar månader att blockera domäner.
Branschen väntar på en proposition som aldrig kommer
BOS, branschföreningen för onlinespelbolag med svensk licens, är frustrerade. Jag är förvånad över att regeringen fortfarande inte har återkommit med lagförslag om spellagens tillämpningsområde och hur användningen av främjandeförbudet mot olicensierade aktörer kan stärkas. Regeringen har redan låtit utreda flera åtgärder som skulle försvåra för olicensierade spelbolag att rikta sig mot svenska konsumenter. Frågan är vad man väntar på.
Gustaf Hoffstedt, BOS generalsekreterare, har länge drivit frågan. Idag är det lagligt för ett olicensierat spelbolag att ta emot svenska spelare så länge det undviker svenska markörer, som att använda svensk valuta eller det svenska språket. Eftersom många svenskar känner sig bekväma med att använda euro och engelska har spellagen inte lyckats försvara spelmarknaden mot olicensierade spelbolag i tillräcklig utsträckning. I en utredning som överlämnades till Finansdepartementet föreslogs att passivt accepterande av svenska spelkonsumenter ska bli olagligt för det spelbolag som saknar svensk spellicens. Spelbolag utan svensk spellicens måste alltså vidta aktiva åtgärder för att utestänga svenska spelare. BOS välkomnade förslaget. Propositionen till riksdagen har ännu inte kommit.
I undersökningen Allmänheten om spel 2025 svarade bara 30 procent att de vet om ett spelbolag har svensk licens eller inte. Samtidigt uppgav 9 procent att de spelar både hos licensierade och olicensierade aktörer. Spelinspektionen menar att detta ökar risken för att spelare hamnar hos bolag som saknar Spelpaus, insättningsgränser och andra svenska skyddssystem.
Det är inte ett konsumentproblem som löser sig självt. Stödlinjen finns, behandling finns, Spelpaus finns. Att stänga av sig via Spelpaus.se är ett kraftfullt första steg, men för många krävs ytterligare hjälp för att hantera de bakomliggande orsakerna till spelproblemet. Det problemet försvinner inte för att en myndighet skickar ett vitesföreläggande till en synonymordbok.
Regeringen har haft utredningen på bordet sedan hösten 2025. Spelmarknaden läcker. Och de som stängt av sig via Spelpaus är fortfarande tillgängliga för den som inte behöver förhålla sig till svenska regler.