Sju av tio spelar, men hälften av pengarna kommer från fyra procent
Spelinspektionens undersökning "Allmänheten om spel 2025" är finansierad av myndigheten själv och bygger på 1 503 svarspersoner. Folkhälsomyndighetens Swelogs är oberoende och longitudinell. Skillnaden är inte teknisk. Den avgör vad siffrorna egentligen berättar.
Spelinspektionen visar i rapporten "Allmänheten om spel 2025" att 72 procent av svenskarna spelat om pengar. Det låter som en frisk marknad. Men frågan är vem som spelar och hur mycket.
Metoden avgör svaret
Undersökningen är en kvantitativ mätning som genomfördes under november 2025 via en webbpanel tillhörande Norstat, administrerad av Lysio. Panelen är till stora delar slumpvis rekryterad via telefon. Totalt deltog 1 503 respondenter, av dessa var det 1 087 respondenter som spelat minst en gång de senaste 12 månaderna.
Det är en webbpanel. Den når inte de som saknar internetvana, de äldsta, de fattigaste. Svarsfrekvensen redovisas inte på samma sätt som i Swelogs.
Statistiken från Folkhälsomyndigheten kommer främst från myndighetens egen undersökning Swelogs. Swedish longitudinal gambling study. Det är en långsiktig befolkningsstudie om relationen mellan spel om pengar och hälsa. Under hösten 2021 genomfördes två undersökningar inom Swelogs. En befolkningsstudie med drygt 7 400 deltagare, med en svarsfrekvens på 29 procent. Lägre svarsfrekvens, men ett urval som faktiskt är representativt för hela befolkningen, inte bara de som klickar på webbenkäter.
Under hösten 2025 genomförde Folkhälsomyndigheten och myndigheter i de övriga nordiska länderna en enkätundersökning om spel om pengar. Resultat från undersökningen kommer att publiceras under våren 2026. Den rapporten är alltså ännu inte klar. Vad vi har att gå på är Swelogs 2021 och Spelinspektionens marknadsundersökning.
Fyra procent håller upp halva marknaden
Här är den siffra som branschen sällan lyfter fram. Swelogs 2021 visar att 50 procent av omsättningen på spelmarknaden kommer från bara 4 procent av dem som spelar om pengar. 80 procent av omsättningen kommer från cirka 20 procent av dem som spelar om pengar. Totalt omsatte spelbolag med svensk licens 28,2 miljarder kronor på den svenska spelmarknaden under 2025. Det är spelarnas insatser minus utbetalda vinster. Alltså det spelbolagen faktiskt behåller. Hälften av de 28,2 miljarderna, ungefär 14 miljarder kronor, kommer alltså från en liten grupp vars spelande per definition ligger i riskzonen.
Problemspelande är ett samlingsuttryck för spelproblem och förhöjd risk för spelproblem, mätt med PGSI 3 och uppåt. När man talar om någon grad av spelproblem inkluderas även viss risk, alltså PGSI 1 och uppåt. PGSI består av nio självskattningsfrågor som berör olika aspekter av spelproblem, till exempel tecken på beroende som upptagenhet eller kontrollförlust, eller negativa konsekvenser av spelandet som stress, ångest eller skuldkänslor.2022 bedömde Folkhälsomyndigheten att över 350 000 personer hade någon grad av spelproblem och att de samhällsekonomiska kostnaderna för detta uppgick till 11,5 miljarder kronor. Riksrevisionen citerar samma siffra i sin rapport från februari 2026.
Unga män och lågutbildade bär störst risk
Problemen är inte jämnt fördelade. Riskabelt spelande förekommer, enligt HLV 2024, hos 4 procent i åldersgruppen 16-29 år, den högsta andelen, och 2 procent i åldersgruppen 65-84 år. Bland personer med förgymnasial eller gymnasial utbildning är andelen 5 procent, mot 2 procent av dem med eftergymnasial utbildning i åldersgruppen 25-84 år. Män är överrepresenterade i alla grader av spelproblem enligt Swelogs 2021. Bland män uppvisade 6 procent tendenser till riskabelt spelande, jämfört med 1 procent bland kvinnor. Riksdagens mål är att de negativa konsekvenserna av överdrivet spelande om pengar ska minska. Men så har inte skett. Spelandet och spelproblem har ökat bland barn och unga, som är en särskild prioriterad skyddsgrupp. Bland 16-17-åringar angav 20 procent att de hade spelat om pengar de senaste 12 månaderna 2015, och 2021 hade andelen stigit till 34 procent. Siffror från CAN bland elever i gymnasiets årskurs 2 visar att spel om pengar bland gymnasieungdomar ökat mellan 2019 och 2023, men vid sista mättillfället 2025 syns en viss minskning.
Staten vet om problemet men agerar inte
Riksrevisionens övergripande slutsats, i rapporten som överlämnades till regeringen i februari 2026, är att statens arbete för att minska spelproblem inte är effektivt. Riksrevisionen bedömer att statens arbete för att minska spelproblem inte är effektivt. Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens kunskapsstöd om spelproblem håller hög kvalitet, men motsvarar inte kommunernas behov av praktisk vägledning för att upptäcka och förebygga spelproblem, särskilt hos barn och unga.År 2024 gick 18 miljoner kronor till Stockholms länssjukvårdsområde för att driva Stödlinjen. Stödlinjen erbjuder även stöd via chatt till barn och unga. Organisationerna är rikstäckande och kompletterar vården och myndigheterna genom att erbjuda riskutsatta grupper anonymt stöd utan krav på remiss eller diagnos. Spelberoende är ett allvarligt folkhälsoproblem som påverkar både individer och anhöriga. Samhällets stöd är fortfarande otillräckligt. Särskilt vad gäller förebyggande arbete, vård och skydd, skriver Spelberoendes riksförbund på sin webbplats.
Sjukvårdsminister Elisabet Lann säger att spelproblem är ett komplext samhällsproblem som kräver långsiktiga och samordnade insatser, inte minst för att skydda barn och unga. Regeringen har sedan den 1 maj 2026 infört ett förbud mot att spela på kredit. Det är en åtgärd. Om den räcker vet vi inte. Men Riksrevisionen verkar tvivla.
Rapporten visar att kunskapen om svensk licens fortfarande är begränsad bland spelarna. I undersökningen "Allmänheten om spel 2025" svarade endast 30 procent att de vet om ett spelbolag har svensk licens eller inte. Det är den marknaden som ska skydda spelarna. Och sju av tio spelare vet inte ens om de befinner sig i den.