Brottspengar i systemet: Spelinspektionens riskbild visar varför spelsektorn fortsatt är en högriskzon

Den svenska spelmarknaden omsätter nära 27,8 miljarder kronor om året och lockar nära 6 miljoner spelare. Det är också en sektor som myndigheterna återigen stämplar som högrisk för penningtvätt. Och de senaste domarna visar att problemen inte är hypotetiska.

Spelet som tvättar pengarna

Den 8 juni 2026 publicerades den femte nationella riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige. Slutsatsen är inte ny, men den är skarpare formulerad än förut. Spelsektorn bedöms fortsatt vara en högrisksektor för penningtvätt. Enligt rapporten har den organiserade brottsligheten blivit allt mer integrerad i den legala ekonomin, vilket ökar risken för att speltjänster används för att omsätta eller dölja brottsvinster. Det är inte längre fråga om enstaka kriminella som slänger in lite svarta pengar på ett spelkonto. Det handlar om systematik.

Kommersiellt onlinespel och vadhållning lyfts fram som områden med förhöjd risk på grund av höga insatser, stora vinster och snabb omsättning av pengar. Enligt riskbedömningen krävs det heller ingen avancerad kunskap för att använda spelmarknaden i penningtvättssyfte.

Det är den detaljen som borde skrämma mest. Tröskeln är låg. Snabba registreringar, dygnet-runt-öppna spelsajter och effektiva betalningslösningar gör sektorn attraktiv för kriminella aktörer.

Metoderna är välkända i utredningskretsar. Vanliga metoder inkluderar användning av spelkonton för att omvandla pengar till "vinster", uppgjorda pokerspel där förluster är planerade och matchfixning där förhandskunskap om manipulerade matcher legitimerar utbetalningar. Bland annat lyfts svårigheten att följa transaktionskedjor när pengar flyttas mellan banker, betalningsinstitut och spelkonton. Rapporten pekar även på risker kopplade till lånade eller kapade identiteter som används för att öppna spelkonton.

Kundkännedom på pappret, inte i praktiken

Förvaltningsrätten i Linköping satte punkt för ett principiellt viktigt mål i juli 2026. Den 2 juli fastställde domstolen tre separata sanktionsbeslut mot några av de mest kända namnen på den svenska licensierade spelmarknaden. Betsson Nordic Ltd, Snabbare Ltd och Spooniker Ltd förlorade var sitt överklagande av de varningar och sanktionsavgifter som Spelinspektionen beslutat om. Sammanlagt handlar det om 22 miljoner kronor. Samtliga tre ärenden rörde i grunden samma sak: bolagen hade enligt tillsynen inte samlat in tillräcklig information om varifrån kundernas pengar faktiskt kom, trots att flera kunder gjorde stora insättningar som borde ha utlöst en närmare kontroll.

Domstolen formulerade det skarpt. Det är inte tillräckligt att anta att insatta medel härrör från tidigare spelvinster, även om pengarna rör sig mellan samma bankkonto och spelkonto inom ett så kallat closed loop. Ett sådant antagande uppfyller inte kraven på tillräcklig kundkännedom. I flera fall visar tillgängliga uppgifter att kunderna sannolikt inte haft inkomster som motsvarar deras spelande, samtidigt som de redovisade vinsterna avvek från deras inkomstnivåer. Ändå fick de fortsätta spela. Det är inte ett tekniskt regelbrott. Det är ett systemfel.

Trots att många licensierade spelbolag använder avancerade monitoreringssystem pekar rapporten på att vissa operatörer fortfarande har brister i riskklassificering, kundkännedom och löpande uppföljning av kunder.

Är 22 miljoner avskräckande?

Frågan hänger i luften. Spelbolag med svensk licens omsatte 7,4 miljarder kronor under andra kvartalet 2026 ensamt. Mot den bakgrunden är 22 miljoner kronor i samlade sanktioner mot tre bolag ett blygsamt belopp. Det är inte Spelinspektionens fel att lagstiftningens tak är vad det är, men det är ändå en fråga om proportioner.

Sanktionerna vid överträdelser av penningtvättslagstiftningen ska vara effektiva, proportionella och avskräckande, kräver EU:s fjärde penningtvättsdirektiv. Om ett bolag med miljardomsättning riskerar en sanktionsavgift som ryms i en kvartalsbudget för marknadsföring är det svårt att argumentera för att kravet är uppfyllt.

Sedan Sveriges licenssystem trädde i kraft i januari 2019 har Spelinspektionen publicerat 372 tillsynsärenden i sitt beslutsregister. Det är ett antal som kan låta imponerande. Men tillsynen är inte jämnt fördelad och Riksrevisionen har tidigare kritiserat att den inte är tillräckligt riskbaserad.

Ett strukturellt problem finns också utanför licenssystemet. En av de största utmaningarna enligt rapporten är att en stor del av spelandet fortfarande sker hos casinon och bettingsidor utan svensk spellicens. Eftersom dessa aktörer står utanför Spelinspektionens tillsyn blir det svårare att upptäcka och förebygga penningtvätt. Kanaliseringsgraden uppgick till cirka 85 procent under 2024, vilket betyder att 15 procent av spelandet sker i ett grått område där inga svenska regler gäller.

Rapporterna ökar men räcker det?

En sak har förändrats på fyra år. Antalet misstankerapporter till Finanspolisen från spelsektorn ökade från 907 rapporter år 2020 till 3 715 rapporter under 2024. Det är en fyrdubbling och det är positivt. Men det finns en annan sida av den statistiken.

Med tanke på underrättelsematerial som finns att tillgå är detta sannolikt en underrapportering som antingen tyder på att medvetenheten om penningtvätt i sektorn behöver höjas eller att det finns andra skäl till att underlåta rapportering. Finanspolisen har länge pekat på att spelbolag är sena med att flagga misstänkta mönster, och att rapporterna när de väl kommer ofta är för tunna för att ge underlag till utredning.

Mobila betaltjänster är eftertraktade i brottslig verksamhet, vilket brottsbekämpande myndigheter har visat. Risken för penningtvätt bedöms som hög, bland annat för att transaktioner kan genomföras i realtid och på relativt höga belopp. I samma penningtvättsupplägg förekommer kontanter, transaktioner via företagskonton och kryptoplånböcker sida vid sida.

Spelinspektionen har svarat med regelskärpningar. De ändrade bestämmelserna träder i kraft den 1 september 2026. I Spelinspektionens nya reviderade riskbedömning bedöms risken för att landbaserat kommersiellt kasinospel används för penningtvätt inte längre som låg. Med anledning av detta har Spelinspektionen inlett ett föreskriftsarbete för att se över undantagen från kravet på tillämpning av penningtvättsregelverket.

Det är ett steg framåt. Men när 22 miljoner kronor i böter är den synliga konsekvensen för bolag som omsätter miljarder och domstolen ändå måste slå fast att ett closed loop-konto inte räcker som kundkännedom, är det svårt att se att systemet redan fungerar som det ska.