Färre larm om matchfixning i Sverige, men vad mäter siffran egentligen?
Spelinspektionen rapporterade i januari 2026 att antalet misstänkta matchfixningsärenden minskade under 2025. Samtidigt ökade IBIA:s globala larmantal med 29 procent. Frågan är om det svenska systemet faktiskt fångar upp fusket. Eller om det mest mäter sin egen begränsning.
Systemet producerade fem misstankar
Under hela 2025 meddelade Sveriges licensierade vadhållningsbransch tillsynsmyndigheten att den misstänkte matchfixning vid fem tillfällen. Inte femhundra. Spelinspektionen tog emot fyra misstankerapporter från licenshavare och två från de internationella organ för idrottens integritet som myndigheten samarbetar med. En av de fyra rapporterna från licenshavare gällde samma misstanke som ett integritetsorgan redan hade flaggat. Räknar man bort dubbletten genererade hela det svenska systemet, tillsynsmyndigheten, operatörerna, integritetsövervakarna, idrottsrörelsen, fem separata misstänkta matchfixningsärenden på tolv månader. Det finns 64 bolag som innehar svensk licens för kommersiell vadhållning. Fyra rapporter fördelade på 64 licenshavare betyder att i bästa fall sex procent av Sveriges vadhållningsoperatörer lämnade in en enda integritetsrapport under 2025. Myndighetens egen inramning, i en nyhet publicerad den 15 januari 2026, är att antalet misstänkta matchfixningsärenden minskade jämfört med tidigare år och att den nedåtgående trenden är välkommen. Men välkommen för vem, och baserad på vad?
Globalt går larmen upp: inte ner
Bilden ser annorlunda ut om man zoomar ut. IBIA:s rapport visar att 300 misstänkta spellarm rapporterades till relevanta myndigheter under 2025. Det är en ökning med 29 procent jämfört med de 232 larm som rapporterades 2024. Fotboll genererade den största andelen larm med 110 fall. Tennis följde med 74 larm.
Ökningen beror inte nödvändigtvis på att fusket ökar. Ökningen till 300 larm 2025 ska inte läsas som en direkt indikation på ökad integritetsrisk. IBIA:s ståndpunkt är att larmvolymerna formas av flera faktorer, inklusive expansionen av reglerade spelmarknader och förbättrad övervakningsförmåga. I den meningen speglar ett högre larmantal ofta starkare synlighet och bättre detektionsförmåga inom reglerade marknader snarare än en faktisk ökning av korruptionen.
Khalid Ali, vd för IBIA, sätter ord på det: "The greater scale and reach of our Global Monitoring & Alert Platform means our ability to detect, assess, and support investigations across markets and sports has increased." Det är med andra ord ett mätinstrument som vuxit. Inte nödvändigtvis ett problem som blivit värre.
Under 2025 bekräftades 54 matcher som manipulerade med hjälp av IBIA:s data. Tennis stod för flest sanktioner: tio spelare och sex domare. Fotboll ledde till sanktioner mot två spelare och en klubb.
Inga åtal i Sverige: polisenheten lades ner
Det svenska läget är mer komplicerat. Hemliga chattar som granskats av Fotbollskanalen visar hur ett omfattande matchfixningsnätverk med koppling till Sverige har verkat i flera år, där spel i både svenska serier och internationella matcher har manipulerats. Trots att svensk polis genomförde husrannsakan och tog del av centralt bevismaterial redan för flera år sedan har inget åtal väckts. Och den särskilda enhet inom polisen som då arbetade mot brott inom idrotten, Aktionsgrupp Idrott, lades ner kort därefter. Grannbrottet, främjande av olovligt spel, kriminaliserat i samma kapitel med samma straffskala, gav en fällande dom och ett fängelsestraff i december 2025 när en ekobrottsåklagare buntade ihop det med åtal för bokföringsbrott, skattebrott och penningtvätt. Matchfixning har inget jämförbart paket att tillgå. Det sitter för sig självt, i ett kapitel i spellagen, och väntar.
Riksidrottsförbundet är inte nöjt med läget. Förbundets egen matchfixningssida uppdaterades senast den 3 juli 2026, och den efterlyser fortfarande en ny spelreglering. Det är ett tungt organ att ignorera. Riksidrottsförbundet har 72 medlemsförbund som täcker ungefär 18 000 föreningar och omkring 3,1 miljoner medlemmar.
Nya regler, men hålen finns kvar
Det har hänt saker på regelverkssidan. Den 1 juli 2023 infördes en skyldighet för spelbolag med svensk licens att på begäran av polis lämna alla uppgifter som behövs för en utredning om brott i samband med spel. Den 1 juli 2024 reglerades informationsutbytet mellan Spelinspektionen, idrottsrörelsen och licenshavare inom ramen för arbetet mot matchfixning. Från den 1 februari 2025 har spelbolag med licens för vadhållning en uttrycklig rätt att behandla personuppgifter om lagöverträdelser i arbetet mot spelfuskbrott och matchfixning. Spelinspektionen har inlett en ny tillsyn mot sex spelbolag med svensk spellicens för att granska om deras vadhållningsutbud följer reglerna kring förbjudna spelobjekt och risker kopplade till matchfixning. Myndigheten kommer bland annat att undersöka om bolagen erbjuder oddsmarknader som enligt svensk lagstiftning inte får förekomma.
Fotbollsförbundet arbetar på sin kant. Matchfixning beskrivs som det största hotet mot hela fotbollens integritet och trovärdighet. Ett större hot än dopingproblematiken. Till säsongen 2026 har SvFF tagit fram en ny digital antimatchfixningsutbildning. Under 2024 utbildades SHL:s samtliga lag och organisationer om matchfixning. Under 2025 fick Hockeyallsvenskans samtliga lag och organisationer samma utbildning i digital version.
Utbildning är bra. Men en rapport från Stiftelsen Tryggare Sverige, framtagen på uppdrag av Riksidrottsförbundet, beskriver organiserad idrottskorruption, där matchfixning ingår, som ett fortsatt problemområde inom svensk idrott, samtidigt som kunskapsläget fortfarande är begränsat.
Begränsat kunskapsläge. Det är en snygg omskrivning för att ett system som är byggt för att rapportera fusk producerade fem ärenden på ett år. Och att ingen ännu har åtalats.