Byggstoppet slår hårt mot allmännyttan
686 miljarder kronor i underhållsskuld. Över 3 000 bostäder på paus i Stockholm. 68 kommuner utan en enda byggstart på tre år. Allmännyttan blöder, och ingen verkar ha en plan för att stoppa det.
Siffrorna är brutala. Sveriges Allmännytta presenterade i juni sin senaste statistik, och bilden är dyster. Den samlade underhållsskulden hos landets allmännyttiga bostadsföretag har vuxit till 686 miljarder kronor. Samtidigt står byggprojekten stilla.
I Stockholm har exploateringskontoret dragit i nödbromsen. Runt 3 000 planerade bostäder ligger på is. Fokus Skärholmen, ett av stadens största utvecklingsprojekt, har inte fått spaden i marken. På Vårbergsvägen väntar 1 000 bostäder. I Bredäng lika många. På Stångholmsbacken i Vårberg ytterligare 405.
– Stora delar av projektet Vårbergsvägen avvaktar byggnation, säger Linnea Elving, kommunikatör på exploateringskontoret, till Mitt i.
Konjunkturen stryper byggandet
Förklaringen är enkel och samtidigt otillräcklig. Den svagare konjunkturen, det högre ränteläget och de ökade byggkostnaderna gör att projekten inte räknar hem sig.
– Den svagare konjunkturen, ett högre ränteläge och ökade byggkostnader påverkar både kommunen och branschen, vilket gör att vissa projekt behöver längre tid för att komma till byggstart, säger Linnea Elving.
Boverket skrev i juni ner sin prognos för årets bostadsbyggande med nästan 7 000 bostäder jämfört med mars. Nu bedöms cirka 29 000 bostäder påbörjas under 2026. Det är en bit under det årliga behovet på runt 30 000 som Boverket själva räknat fram utifrån enbart demografiska faktorer.
Prognoscentrets byggstartsindikator för juli bekräftar bilden. Bostadsbyggandet minskade med 1,7 procent mellan juni och juli. Återhämtningen för flerbostadshus drivs i huvudsak av specialbostäder, inte av vanliga hyresrätter.
Hyresgästerna betalar priset
Elin Nordmark, fastighetsekonomisk expert på Sveriges Allmännytta, varnar för vad som händer när underhållet skjuts på framtiden.
– Om hyrorna inte räcker till för att underhålla husen kommer sannolikt driftkostnaderna att öka och fastighetsvärdena att minska. Dessutom riskerar boendemiljön att försämras för hyresgästerna, säger hon.
Vänta. "Dessutom"? Nej, det är inte dessutom. Det är konsekvensen. Hyresgästerna får sämre boende. Punkt.
Nordmark pekar på att hyreshöjningarna under många år inte hängt med kostnadsutvecklingen. För att företagen ska kunna ta hand om sina fastigheter krävs att hyresjusteringarna under flera år framöver överstiger kostnadsökningarna. Det är en ekvation som inte går ihop för vanliga löntagare.
Räntekostnaderna har mer än fördubblats sedan 2022. En stor andel av företagens lån har korta räntebindningstider, vilket gör dem extremt känsliga för ränterörelser. Särskilt hårt drabbas de mindre bolagen.
Vakansgraden stiger. Under 2025 låg andelen outhyrda lägenheter i genomsnitt på två procent. För de minsta bostadsföretagen var siffran 4,5 procent. I vissa företag stod närmare var tredje lägenhet tom. Antalet outhyrda nyproducerade lägenheter tredubblades under samma år.
68 kommuner utan en enda byggstart
SCB:s statistik för fjärde kvartalet 2025 visar att byggstoppet inte är ett storstadsfenomen. 68 kommuner har inte byggstartat en enda lägenhet i flerbostadshus sedan utgången av 2022. Tre år i rad. Noll.
Listan rymmer allt från Lidingö till Lessebo, från Båstad till Boxholm. Pendlingskommuner nära stora arbetsmarknader och små landsbygdskommuner side vid side. Problemen är inte begränsade till en viss typ av kommun eller en viss del av landet.
Fyra kommuner bröt nollan under årets sista kvartal 2025. Östra Göinge byggstartade tre lägenheter. Klippan tretton. Det är ingen vändning. Det är en statistisk avrundning.
Boverket pekar på kriget i Mellanöstern som en faktor som skapar marknadsoro. Mindre direkta störningar räcker för att byggandet inte ska vända, skriver myndigheten i sin junianalys. Konkurrensen från andrahandsmarknaden pressar nyproduktionens lönsamhet ytterligare.
Linnea Elving på exploateringskontoret lovar att upprustning av parker, torg och trygghetsinvesteringar ska fortsätta i Skärholmen. Men bostäderna, de som människor faktiskt behöver bo i, de väntar.
686 miljarder i underhållsskuld. 3 000 bostäder på paus. 68 kommuner där ingenting händer. Allmännyttan skulle vara den del av bostadsmarknaden som inte styrs av vinstintresset. Just nu styrs den av samma krafter som alla andra: räntor, byggkostnader och en konjunktur som ingen röstade på.
