Fem aktivister som stoppade trafiken på Essingeleden under rusningstid åtalades för sabotage, ett brott som kan ge upp till fyra års fängelse. Tingsrätten friade. Hovrätten friade. Högsta domstolen friade. Frågan kvarstår: varför används en krigslag från 1940-talet mot människor som sätter sig på en väg?

Den 12 september 2022 klev ett gäng klimataktivister ut på Essingeleden i Stockholm. De satte sig på vägbanan. Trafiken stannade. Köerna växte. Polisen grep fjorton personer.

Åklagaren valde att rubricera det som sabotage.

En lag byggd för krig

Sabotageparagrafen i brottsbalkens trettonde kapitel skrevs under andra världskriget. Den riktar sig mot angrepp på grundläggande samhällsintressen: försvaret, folkförsörjningen, den allmänna säkerheten. Straffskalan går upp till fyra års fängelse.

Att använda den mot demonstranter som blockerar en motorväg i tjugo minuter är, enligt flera jurister, en överreaktion.

– Att sabotagebrottet används när man blockerar en väg under en halvtimme är en överreaktion, säger Thomas Bull, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och expert på demonstrationsfrihetens juridik, till Amnesty Press.

Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt vid Uppsala universitet, kallar utvecklingen "mycket bekymmersam" och pekar på att bestämmelsen kom till under helt andra omständigheter.

Domstolarna sa nej

Tingsrätten i Stockholm friade de fem aktivisterna från sabotage. Störningarna var inte tillräckligt allvarliga, löd bedömningen. Åklagaren överklagade. Hovrätten höll med tingsrätten.

I ett parallellt mål, där elva aktivister blockerat E4:an vid Solna i augusti 2022, gick ärendet hela vägen till Högsta domstolen. HD fastställde hovrättens friande dom och slog fast att en tidsmässigt begränsad vägblockad i samband med en demonstration inte är jämförbar med de angrepp på centrala samhällsintressen som bestämmelsen är avsedd att skydda.

HD lyfte också demonstrationsfriheten och yttrandefriheten i regeringsformen. Sabotagelagen ska tillämpas med "restriktivitet, återhållsamhet och proportionalitet" när det handlar om grundlagsskyddade friheter.

Aktivisterna dömdes dock för ohörsamhet mot ordningsmakten, ett betydligt lindrigare brott. Böter.

Åklagaren: nytt fenomen

Varför dök sabotagebrottet upp just 2022? Det hade i princip aldrig använts mot demonstranter tidigare. Åklagaren Marina Ivic förklarar det med att motorvägsblockader är ett nytt inslag i Sverige.

– Vad jag vet har det inte funnits anledning att använda sabotagebestämmelsen tidigare. En liten gata inne i stan omfattas inte. I det här fallet med E4:an i Stockholm anser jag att det handlar om en tillräckligt allvarlig störning, säger hon till Amnesty Press.

Maria Gylder, senior åklagare på Åklagarmyndigheten, medger att domstolarna efterfrågar vägledning om var gränsen går. När är en störning tillräckligt allvarlig? Tio minuter? Tjugo? Fyrtio?

Internationell kritik

I FN-rapporten State repression of environmental protest and civil disobedience från februari 2024 kritiseras flera europeiska länder för att hårda straff inskränker rätten till fredliga protester. Sverige pekas ut specifikt för sabotageåtalen mot klimataktivister.

Amnesty Internationals årsrapport för 2023 noterar att demonstrationsfriheten i Sverige sätts på prov när aktivister ställs inför "oproportionerligt hårda brottsanklagelser". Civil Rights Defenders och Greenpeace har varnat för att grundlagsskyddade rättigheter urholkas när praxis ändras utan rättslig analys.

Enligt en granskning från Dagens Arena hade 25 klimataktivister dömts för sabotage i tingsrätterna fram till augusti 2023. Hovrätterna och HD har sedan systematiskt rivit upp de domarna.

Thomas Bull sammanfattar det så här:

– Som jag ser det är det en oväntad utveckling och en inskränkning av demonstrationsfriheten.

Lagen från 1940-talet var tänkt att skydda Sverige mot saboterande fiender. Nu används den mot unga människor som limmar fast händerna i asfalten. Domstolarna har sagt sitt. Frågan är varför åklagarna inte lyssnar.