Den som vill ha en hyresrätt i Stockholms innerstad behöver i genomsnitt vänta i över 21 år. För unga och låginkomsttagare innebär det att bostadsmarknaden i praktiken är stängd.

42 år. Så länge köade en man innan han fick en lägenhet på Kommendörsgatan på Östermalm. Det är den längsta kötid som uppmätts hos Bostadsförmedlingen sedan systemet startade 1980, rapporterade Dagens Nyheter i maj i år.

Fyra decennier. En hel karriär. Ett helt vuxenliv.

Siffran är extrem, men den pekar på ett strukturellt problem som växer år för år. Den genomsnittliga kötiden för alla vanliga hyresrätter i Stockholms län låg på 9 år under 2025, enligt Bostadsförmedlingens egen statistik. I innerstaden är den mer än det dubbla.

Innerstaden: 21 år och stigande

På Södermalm krävs i snitt 21,6 års kötid för en befintlig bostad. I Norra innerstaden, som omfattar Östermalm, Vasastaden och Norrmalm, ligger siffran på 20,9 år. Även nyproducerade lägenheter i dessa områden kräver över 20 år.

Det finns inget annat sätt att säga det: den som inte registrerade sig i kön som tonåring har i princip ingen chans att få en innerstadslägenhet genom det ordinarie systemet.

Samtidigt växer trycket. Vid utgången av 2025 var 894 592 personer aktiva sökande hos Bostadsförmedlingen. Det är rekord. Cirka 1 806 lägenheter förmedlas per månad. Matematiken är brutal: ungefär 41 sökande konkurrerar om varje lägenhet.

Kötiden har vuxit med cirka 50 procent sedan 2015, då snittet låg runt 6 år. Takten är 0,2 till 0,3 år per kalenderår. Inget tyder på att kurvan vänder.

De unga stängs ute

För den som är under 30 och inte haft föräldrar som registrerade barnet i kön vid födseln är situationen närmast hopplös på den ordinarie marknaden. Studentbostäder förmedlas med en genomsnittlig kötid på cirka 4,5 år, och ungdomslägenheter kan ge kontrakt med 2 till 4 års kötid. Men det är tillfälliga lösningar, inte permanenta hem.

Under maj 2026 förmedlades 320 studentbostäder och 159 ungdomslägenheter. Nästan var tredje bostad den månaden riktade sig till studenter eller unga. Det låter bra, men det visar också hur smalt nålsögat är för alla andra.

Låginkomsttagare drabbas hårdast av en annan anledning: de har inte råd att köa sig ur problemet. Nyproduktion har ofta kortare kötider, men hyrorna är högre. I Järva kan nyproducerade bostäder förmedlas med 2,7 års kötid, i Skärholmen med 3,8 år. Men hyresnivåerna i dessa lägenheter ligger ofta långt över vad en butiksanställd eller en undersköterska kan bära.

Systemet belönar den som redan har

Bostadsförmedlingen själv lyfter fram att det finns bostäder där kortare kötid räcker. Hittills under 2026 har 784 hyresrätter förmedlats till personer med mellan 0 och 2 års kötid. Samtidigt har 239 bostäder gått till personer som stått i kön i mer än 20 år.

Spannet säger allt. Systemet fungerar, men det fungerar olika för olika människor.

En forskare vid Stockholms universitet som studerat bostadsmarknaden, Hans Lind, har i tidigare intervjuer pekat på att kösystemet i praktiken gynnar dem som har alternativ. Den som kan bo kvar hos föräldrar, den som har råd med en bostadsrätt, den som kan andrahandshyra till marknadshyra medan köpoängen tickar. Den som inte har de alternativen fastnar.

Under 2026 har Bostadsförmedlingen förmedlat totalt 8 944 lägenheter under årets fem första månader. Det motsvarar ungefär 21 600 per år i takt. Med närmare 900 000 sökande i kön är det en droppe.

Ytterorten som nödlösning

I kommuner som Södertälje, Sigtuna, Salem och Upplands-Bro ligger den genomsnittliga kötiden under 5 år. I Sigtuna krävs 3,9 år för en befintlig bostad. Det är dit systemet trycker dem som inte har råd eller tålamod att vänta på innerstaden.

Men ytterort betyder längre pendling, sämre kollektivtrafik och ofta färre servicefunktioner. För den som jobbar i city men bor i Sigtuna eller Upplands-Bro äts en stor del av lönen upp av restid och reskostnader.

Bostadsförmedlingens statistik visar att kötiden för nyproducerade bostäder i Enskede-Årsta-Vantör ligger på 4,2 år, jämfört med 12,4 år för befintliga bostäder i samma område. Skillnaden är enorm. Nyproduktionen är den enda ventil som finns, men den bygger på att någon bygger. Och nybyggnationen har minskat kraftigt de senaste åren.

En 22-åring som registrerar sig i kön idag kan förvänta sig att få en vanlig hyresrätt i innerstaden tidigast i mitten av 2040-talet. Om kötiderna fortsätter växa i nuvarande takt tar det ännu längre.

42 år på Kommendörsgatan är inget undantag. Det är systemets logik, dragen till sin spets.